onsdag 30 oktober 2013

Packa rätt



Hur packar man rätt för 13 dagar i Sverige när man får ha 15 kilo med sig? Jo, man packar ner 2 stycken 5-liters Retsina till bästa vännerna. Ett par kängor för det kan ju vara lite kallt. Några par trosor och strumpor. Lite smycken att sälja så kanske jag kan köpa mig en snygg tröja i Sverige. Är jag uppe i 15 kilo? Ja, jag tror nästan det... Men för att vara rättvis så får jag tala om att när bästa vännerna kommer ner hit så har de resväskan full av min mammas hemvävda trasmattor, svenskt godis och lite annat i matväg som jag har akut behov av just då.

tisdag 22 oktober 2013

Härligt bortskämd!


Vad var det jag skrev för nån dag sen? Vi har redan fått serverat en härlig Youvetsi hemma och idag blev det Moussaka. Och det trots att maken fortfarande jobbar, fast han har börjat lite senare några dagar nu så han har hunnit laga god mat till oss. Bilderna är hans, men jag har lånat dem. Det är inte ofta jag gör Moussaka själv, det är lite tidsödande, men sen har man i och för sig mat till dagen efter också. Auberginerna är våra egna. Varken maken eller jag använder oss av recept när vi gör Moussaka.
Jag brukar försteka potatisskivor och aubergineskivor i ugnen (auberginerna ska saltas först och låtas stå ett tag för att dra ur lite beskhet) Så kokar man en tjock köttfärssås-egentligen inte alls såsig.(Jag brukar bryna i olivolja och fortsätta med hackad lök, tomatpure, salt, peppar, pepparkorn, lagerblad, ibland kan jag låta en kanelstång koka med i såsen) Sen lägger man ett lager potatis och aubergine i ugnsformen, sen köttfärsen, sen resten av potatisen och auberginen och överst har man en tjock bechamelsås. Jag brukar ha i riven ost och muskotnöt i såsen. Sist så penslar man med smör för en fin yta. Så in i ugnen tills den har fått riktigt fin färg. Helst ska moussakan kallna lite innan man kan skära i fyrkantiga bitar så därför passar det väldigt bra att göra en sån här rätt dagen innan man ska äta den. "Kockens egen sida"

söndag 20 oktober 2013

Säsongsslut



En efter en stänger ner för säsongen nu. Igår hade musikbaren Melodia sin sista öppetkväll. Vi gick dit och jag fick mig några riktigt goda apelsindaiquiri. Om ni kommer hit nästa år ska ni absolut besöka Melodia. De är på samma gata som mig, lite längre upp. Familjedriven, trevlig bar. Jag tycker väldigt mycket om musiken de spelar. Just igår spelade de en hel del gammal musik som ub40, creedence clearwater mm. De brukar ofta visa fotboll mm när det är sådana evenemang också. (och de serverar alltid lite morotsstavar och popcorn till drinken) Så KALO XEIMONA Melodia! (Ha en bra vinter)

lördag 19 oktober 2013

Agrimanakis food



Nu har jag hjälpt maken att fixa en facebooksida för hans stora intresse. I mitt intresse måste jag också säga. Hela sommaren lagar han mat åt hungriga turister. När han för 5 år sen började jobba på det hotell han är nu så hade de bara en snackbar där de serverade hamburgare, toast o dyl. Sakta men säkert införde min make mer och mer mat och om det stämmer som han säger så får han många lovord från de turister som äter där. Och varför ligger det här i mitt intresse? Jo, för att vintern är snart här och han kommer att vara arbetslös. DÅ kan han laga underbar mat åt oss i familjen. Ibland gör han ju det nu också, men nu med hans facebooksida så kommer han säkert att vilja göra det där "lilla extra" för att lägga in foton på sin sida också. Länken till hans sida är Agrimanakis food

onsdag 16 oktober 2013

Souvlaki är gott



Souvlaki är gott! Och speciellt när köttet är mört och fint och alldeles lagom kryddat. Serveras det dessutom såhär så är det extra trevligt. Tre olika slags kött, friterad potatis, tzatziki och pitabröd. Igår kväll var jag med goda vänner och åt på tavernan mittemot min butik. Gott vin, god mat och trevligt sällskap. Precis som det ska vara alltså.

lördag 12 oktober 2013

Skakningar...


J...r vad det skakade nyss. Jag satt här i butiken o kollade en film på internet och rätt vad det är så känner jag att stolen skakar och det ramlar ner några saker från hyllorna. 6,4  Richter var det och centrat var 64 km väster om Chania och det kändes ordentligt. Ibland hinner jag aldrig fatta att det är skalv men den här gången förstod jag det verkligen.

fredag 11 oktober 2013

Det skulle bli en trotttoar...


2011 skrev jag ett inlägg "det skulle bli en trottoar", där jag skrev om att de började göra en trottoar i vårt område. NU håller de på att göra den färdig!!! Våren 2010 började de och hösten 2013 ser den ut att bli färdig. Alltså tro inte att de har gjort något under hela den här tiden, då hade de inte ens planer på att göra den färdig. Nästa år är det kommunval...kan det vara därför de tog beslutet att göra färdigt? För jag kan inte tänka mig att de helt plötsligt har påverkats av mail, telefonsamtal och namnunderskrifter. Ja, ja hur som helst så får vi nu äntligen vår trottoar och det var ju inte en dag försent i det här turistområdet. (ni turister som varit här i området ska veta att där det var bitar av trottoar så var det hotellägarna eller affärsinnehavarna som gjort "sin" bit själva när de tröttnade på att ha det så som kommunen bara lämnade det, med uppgrävda cementklumpar osv.)

onsdag 9 oktober 2013

Vet ni vad jag gör?


Jag sitter och dricker ett glas rött vin som jag har tiggt till mig från tavernan mittemot. Jag har snart läst ut kaos. Mitt huvud snurrar för jag har ju fortfarande intryck i mitt huvud från boken Skulden. Är allt de har skrivit fakta? Det som framstår som fakta, är det som de skrivit eller överdrivs något? Jag reagerar på en hel del. Jag pendlar bland olika känslor när jag läser. I Skulden (om jag kommer ihåg rätt nu) så stod det om regler angående export av grönsaker inom EU som gjorde att grekiska apelsiner ruttnar för de får inte exportera mer inom EU. Grekland importerar tomater från Holland. Helt vansinnigt...... I Xaos kan du läsa om ett Grekland som lånar pengar från Tyskland, ett Grekland som använder lånade pengar för att köpa vapen från Tyskland. Hur i h....e kan Tyskland tillåta Grekland att köpa vapen från dem när de samtidigt kräver sparpaket som gör att vanliga folket svälter? Jag får en känsla av att "någon" utnyttjar Grekland för eget syfte...


Vad jag däremot saknar i Xaos (har inte läst färdigt hela ännu) är mer om den "riktiga" arbetarklassens liv. Inte den övre medelklassen som körde Porsche och som nu inte har pengar till att bjuda vännerna på kaffe. Jag skulle vilja att vi som jobbar inom turismen fick komma fram mer. Vi har alltid kämpat och arbetat upp till 14 timmar per dag (ofta 6 dagar per vecka) för att tjäna ihop tillräckligt för att överleva vintern. Vi som har kämpat för att leva ett normalt liv. Vi som har kämpat för att kunna leva ett "svenssonliv". Ett liv som innebär att kunna leva helt normalt, att kunna betala räkningarna, att kanske kunna resa en gång var tredje år, att kunna köpa kläder (men inte Prada osv som tydligen den övre medelklassen som körde Porsche gjorde) Vi-den vanliga medelklassen, håller på att halka ner ännu längre på stegen nu. Vi har pengar till mat för dagen. Vi har det vi behöver, men för att ha det får vi nu lämna några räkningar obetalda. Att resa är otänkbart. Nu ska jag inte skriva mer för jag vill läsa färdigt boken...

onsdag 2 oktober 2013

Petit chef bloggar!!



Nyligen var min väninna Renée nere för att ladda sina batterier inför det kommande höstrusket i Stockholm och då jag vet att hennes halva nöje är att gå ut och äta så frågade jag henne om hon ville göra ett gästspel i min Blogg - och självklart ville hon göra det!
 Varsågoda:
"Jag har besökt många grekiska öar, men Kreta´s Chania är för mig det ultimata resmålet på denna så fulländade ö. Dessutom måste kretensarna vara de stoltaste grekerna. Självsäkra, men samtidigt hjärtliga och vänliga. Jag har besökt Kreta mer eller mindre 1 gång om året sedan 1991 och vad är det då som gör Chania så speciellt? Det går inte att förklara i några korta meningar, svaret på frågan kräver en hel guide, men lite kort kan jag berätta att storheten med Chania för mig är dels staden i sig; sin historiskt intressanta och fantastiskt charmiga gamla stadsdel, den venetianska hamnen med sitt myllrande folkliv och vattennära tavernor, mixen mellan gammalt och nytt och alla avtryck från olika kulturer: ottomanska, venetianska, grekiska och judiska. I Venetianska hamnen finns det många vackra platser att sitta och titta på när solen går ner. Den plumsar rakt ner i havet bortom fyren, det går på ett ögonblick efter det att hon har låtit sig svalkas lite av vågornas skvalpande. Så blir det mörkt. Och det är då det gäller att hålla tungan rätt i mun så att man inte hamnar direkt i turistfällan. Hamnen är nämligen kantat av grekiska och internationella restauranger med inkastare som kan få en novis turist att falla för vad som helst. Det är absolut inget fel på hamnens utbud, det finns flera bra ställen. En taverna som jag alltid besöker är Taverna Monastiri, för där har jag en vän som arbetar, den hittar du österut utmed hamnpromenaden, förbi moskén. Matupplevelsen varierar från år till år, men ett bord fullastat med Meze tillsammans med vänner blir perfekt här!
Jag som är en erfaren turist, slinker hellre in i gränderna bakom kommersen. Det gäller att inte vara allt för hungrig, för här inne ligger dofterna täta. Heta väldoftande Stifados, nygrillade Souvlakis och nygräddade Moussakas slåss om att vinna uppmärksamhet. Att tipsa om den ultimata aha-upplevelsen är svår, eftersom det skiftar från år till år. Flera av mina favoriter genom åren har jag tyvärr fått stryka från min ” archipelágous”-lista och tvärtom. Efter att ha ratat en favorit i ett par år kan den helt plötsligt stå i full blom igen! Nu i september besökte jag Steki Taverna, som ligger snett ner bakom katedralen, förbi Talos på Agion Deka. Här åt jag Chania´s absoluta bästa Lamb Chops!

Och självklart, om man vill lyxa till det lite tar man antingen den gröna bussen ut till Platanias eller taxi och äter på Mylos!

När jag kom hem från Kreta den här gången så hade jag med mig lite ostar i bagaget och trollade ihop egna ”Keftedes”!


Jag tror att jag gjorde så här, men du får smaka dig fram!
 Kalvfärsbiffar fyllda med grekisk buffelost (Keftedes)
 500 gr kalvfärs
 1 äggula
 ½ dl olivolja
 1-2 msk keftedeskryddblandning
 1 nypa havssalt
 Idealmjöl (mjöl) för panering
 Olivolja & smör till stekning
 Grekisk Buffelost eller mild Fetaost
 1 brk krossade tomater av bästa sort
 2-3 msk kalvfond
 En skvätt vitt vin
 En liten skvätt Balsamicovinäger
 1-2 nypor havssalt
 ½ tsk råströsocker
 1 tsk Keftedeskrydda
 1 stor klyfta pressad vitlök
 En rejäl näve brutna hericuvert
 ½ dl fina gröna ärtor
 Blanda ägg, olja och kryddor och låt vila en stund, därefter i med färsen och blanda väl! Forma 5-6 bullar och gör ett ”hål” och putta ner 1-1½ tsk lätt smulad ost, varefter du försluter ordentligt, plattar ut dem till ”pannbiffar” och vänder de i mjöl. Låt de vila lite nu. Häll tomatkrosset i en traktörpanna och sätt plattan på högsta nivå. Medan krosset tar fart pytsar du i allt utom bönorna och rör gärna om med träslev. När det börjar puttra sänk värmen och hetta upp stekpannan till biffarna. Stek dem gyllenbruna och lägg nu i bönorna i såsen och rör om lite medan biffarna får färg och därefter får biffarna puttra sig färdiga i tomatsåsen tills potatisen är klar och då smular du över typ en näve ost i pannan. Potatisen är inga konstigheter. Sätt ugnen på 200 grader. Borsta potatisen och skär i stavar eller slantar eller fina klyftor. Låt de vila på en kökshandduk så att de blir torra. Häll en rejäl dos olivolja och en stor klick smör i en ugnsform och sätt in i ugnen så att de ”gifter sig med varandra” (bara smälta samman). Ta ut formen och pytsa i ett par tsk grekisk potatiskrydda, ett par nypor salt och lite råströsocker. Blanda ner potatisen, gärna för hand, och buss in i ugnen. Det tar ca 20 minuter. Vänd ett par ggr under tillagningen. (Jag använder alltid engångs-handskar när jag lagar mat, inte bara för att jag har långa naglar, utan för att jag älskar att använda mina händer till allt och då är det är så bra med ”vantar”!) Lite slarvigt klippt/hackad bladpersilja är alltid snyggt att kasta över innan servering!"
  Tillbakalängtande hälsningar från ”petit chef”

 Renée har en fantastiskt inspirerande facebooksida, Eagle Hill Kitchen. Gå gärna in och gilla den så får ni ta del av hennes trollerier i köket.