Kvällskurser i engelska av Håkan

Godmorgon! Idag sticker jag mellan med ett inlägg av Håkan innan jag fortsätter mina uppdateringar. Hur gjorde Håkan för att försörja sig under ett år på Kreta?

gratisbild från nätet

Ja vad kunde jag göra? Så klart tog jag kontakt med Georgio i byn Pirgos, Heraklio, en mycket trevlig man som drev skola i några byar i Heraklio distriktet. Han samarbetade med en kvinna, Irini och det slutade med att jag tog anställning hos dem. Jobbet innebar att undervisa i engelska för kvällsgrupper från 6 års ålder till 30 åringar som skulle öva konversation och uttal, satsmelodi etc. Georgio ordnade ett boende till mig i Pirgos. Det märkliga var att bara en eftermiddag var undervisning i Pirgos.

 Jag skulle också ha lektioner i flera byar för hans företag. Det innebar att jag använde hans bil för resan fram och tillbaka. Den andra skolan som han samarbetade med ägdes av Irini med hemvist i byn Garipa, Heraklion. Dit åkte jag med Georgios bil och hade lektioner. Någon annan körde tillbaka bilen tillbaka till Pirgos. Lektionen i Garipa var i Irinis föräldrahem och avslutades alltid med en kretensisk måltid med familjen. Därefter med hennes bil vidare vidare till en annan by för att undervisa yngsta och äldsta eleverna. Det var inte lätt att undervisa sexåringar då jag knappt kunde någon grekiska. Man fick improvisera och rita bilder på tavlan för att kommunicera. Lära ut vårt alfabet och vad tecknen heter och hur de låter. Fantastiska ungar, motiverade, intresserade och oerhört hjälpsamma i alla situationer. Den trevligaste gruppen jag hade. Värre var det med vuxengruppen där. De var ju jämnåriga med mig och kunde massor av engelska ord, men behövde träna på att sätta ihop dem rätt och för att inte tala om uttalet. Konversationsövningar med rättningar hela tiden.
 
Irini började bli orolig för hennes tillstånd att driva skola skulle äventyras med mig anställd utan arbetstillstånd, så hon hjälpte mig att ansöka om detta till någon myndighet. Det innebar att så länge ansökan låg på myndighetens bord fick man ett tillfälligt tillstånd att arbeta. Skönt tyckte vi båda, men efter en månad eller så kom beslutet: inte tillstånd att arbeta! OK Dags för överklagan. Vi ändrade lite i pappren och skickade in dem igen. Eftersom man fick arbeta under handläggningstiden kändes allt ok december ut. Dags för julledighet och jag planerar att åka till Sverige…

Du som uppskattar min blogg och vill fortsätta läsa den får gärna donera en gåva via swish
0763289895 Märk med antingen gåva eller presentkort och namn. Eller anonym.

Goda nyheter!

Jag har goda nyheter till er som vill dricka alkoholfri öl! Förra året kunde jag bara hitta Amstel som var helt 0% och Fix som var 0,5 %. Idag när jag var på supermarketen såg jag dessa och eftersom jag vet att många av er tycker om Mythos så är väl det här en bra nyhet? Jag såg även att Alpha hade 0 % öl.

För egen del så hittade jag färsk jäst i ostdisken på vår lokala supermarket (torrjäst verkar vara omöjligt att få tag i)

Jag har nu sovit siesta och försökt smälta alla kommentarer och förslag från er. Jag blev faktiskt riktigt snurrig för jag hade inte väntat mig att de reaktionerna skulle komma bara för att jag ville skriva av mig. Ni som har träffat mig på somrarna vet nog att jag har en ganska glad och bekymmerlös fasad. Och det vill jag fortsätta med! Det kan jag inte göra om jag ska bli rörd varje gång jag träffar någon som har stödköpt presentkort eller virtuella middagar. När jag läste det första förslaget om virtuell middag blev jag ganska full i skratt men tydligen är just det där med virtuella upplevelser inte helt ovanligt även om jag inte har någon erfarenhet av det. Däremot fick jag ett annat förslag av en läsare och jag gör på det viset. Hon berättade att i en blogg som hon läser där bloggaren delvis försörjer sig på bloggen så står det nedanför varje inlägg något i stil med - uppskattar du den här bloggen och vill ge en gåva? OM någon av er inte tycker det här är en bra ide utan hellre vill lämna lite extra mycket för att ha ett presentkort så får ni ange det.

Med virtuell middag vet jag inte riktigt hur jag ska bära mig åt :) och presentkort känns också lite jobbigt. Tänk om vi är tvungna att slå igen restaurangen och ni står där med ett ogiltigt presentkort? Tänk om vi klarar av att öppna typ i augusti, då har vi en par månader på oss att försöka få ihop pengar att betala utgifter som vi har släpande efter oss plus att vi ska kunna lägga undan något till nästa vinter. Med en låg vinstmarginal som faktiskt restauranger har kommer det att kännas jobbigt att jag redan har fått betalt för något som jag nu måste lämna ut. Så om ni väljer presentkort så får ni vara beredda på att det är en risk att det blir ogiltigt. Kanske ni inte alls kommer i år utan nästa år, ja men finns vi kvar då är det ju en utmärkt ide att ha ett presentkort som gäller 2021. Ni gör som ni vill. Men jag serverar inga virtuella middagar :) Men enkel vardagsmat som vi lagar till här hemma lovar jag att bjuda på!

Sen tänker jag också på att jag har långt fler läsare än ni som kommenterar. Kanske sitter det många därute som irriterar sig på mig för att jag lämnar ut mig, som kanske tycker att jag tigger uppmärksamhet. Till er vill jag i sånt fall säga att ni kan sluta läsa bloggen...Ni kanske inte finns men är det verkligen så att jag bara har underbara läsare???

Sen tänker jag också att det finns många som är i ungefär liknande sits som jag och inte har möjlighet att "betala för att läsa bloggen". Därför skulle det kanske vara skönt att ni inte kommenterar och säger att ni har donerat så och så mycket. De som inte har möjlighet att hjälpa ska inte behöva känna sig dumma. Däremot kan ni som har hjälpt mig och jag ha någon slags kod som ni använder när ni kommer till restaurangen. Det skulle kunna vara - jag är väldigt törstig och vill ha en Charma nu. Eller något liknande för ni kanske inte ens dricker Charma öl?? Ni kanske föredrar Mythos?

Som ni vet är min sons största intresse att odla. Eftersom jag har mått så dåligt i en par dagar ville jag prata lite med honom också och höra hur han egentligen mår över allt detta. Det enda svar jag fick var ett foto som han skickade till mig. Det blev skratt nummer två idag. 

Rent praktiskt kommer jag att uppge min dotters swish och sedan gör hon bara en överföring till mig. Att min dotter är i Sverige känns ganska tungt också nu. Allra helst skulle jag vilja att hon vore här hos oss. Men det är bara att hoppas att det går att komma hit i juli då hon har sin biljett.

Ta hand om er och stanna hemma! (men ni behöver ju inte vara lika extrema som oss här där man knappt vågar gå för lång promenad ifall polisen ska komma) På teve upplyser de varje dag om vilket telefonnummer man kan ringa för psykologiskt stöd, det är det nog många som kommer att behöva under och efter det här. 

Så, då avslutar jag detta inlägg med följande rader och från och med nu kommer jag att avsluta alla inlägg på samma sätt. (eftersom nu google misstänkte ogiltig trafik till annonserna....och inte accepterade intäkterna)
 
Du som uppskattar min blogg och vill fortsätta läsa den får gärna donera en gåva via swish
0763289895 Märk med antingen gåva eller presentkort och namn. Eller anonym.

En lunch i all enkelhet och jävligt personligt inlägg

Efter mina misslyckade försök med surdeg har jag nu återgått till helt vanlig torrjäst. Igår blev det ett alldeles vanligt vitt bröd. Det var riktigt gott och blev så lyckat. Till lunch blev det en enkel rätt av frysta bönor. Det här är en vanlig rätt i grekiska hem. Sommartid kan man förstås laga till dem på färska brytbönor eller haricot verts men nu är det frysta som finns tillgängliga. Jag bryner lite lök (och nu hade jag även i finhackad morot) Man tillsätter bönorna, tomatpure eller finhackad tomat, vatten och eventuellt lite potatis. Koka tills bönorna och potatisen är mjuka. Det här är riktigt gott och med ett gott bröd till som doppas i tomatsåsen är det perfekt.

Ni har tittat lite för mycket på annonserna... så för att inte bli avstängd får ni begränsa er. Tyvärr. För det här var ju ett sätt för mig att klara av den här tiden. Kanske det är riskabelt för mig att skriva så här också...jag vet inte.

Hur ska vi klara av ekonomin? Ingen aning. Igår var en hemsk dag för mig. Allt kom liksom samtidigt och när man redan är ledsen för något känns varje motgång som en enorm tyngd på axlarna. Min försäkringskassa dit jag betalar min egenavgift har gett oss rabatt. Men, för att få rabatten måste jag betala in inom 3 dagar. Problemet är att jag även måste betala in föregående månad en gång till!! Anledningen är att betalningskoden hade ändrats utan att jag visste om det. De pengarna som jag redan betalat in kommer jag att få tillbaka så småningom men först måste jag betala in på nytt. När pengarna inte finns är det ett problem. I vanliga fall skulle vi ha öppnat restaurangen och även om det inte skulle ha varit full rusch så hade det sakta men säkert kommit in pengar. Nu är det bara utgifter och inga inkomster. Den smarta och förnuftiga säger väl nu - Men det är klart man måste ha en buffert. Ja, men här i Grekland efter många år med låg lön, ekonomisk kris osv lever väldigt många på gränsen. Med inkomst endast under ett halvår är det inte lätt. Makens förlängda a-kassa har inte betalats ut ännu. Efter telefonsamtal till arbetsförmedlingen var svaret att det är många som står på tur... Mitt "utlovade" krisbidrag har inte ens öppnats för ansökning.

Jag vet verkligen inte hur jag ska göra och hur jag ska klara av allt det här. Just nu känns allt hopplöst och inte blir det bättre av att vädret är urdåligt heller. Jag är absolut inte ensam om att vara i den här situationen, det är jag medveten om men jag kan bara skriva för mig själv och min vardag och erfarenheter.

Kanske jag kommer att ångra att jag skriver allt det här. Ser ni att bloggen helt plötsligt försvinner så förstår ni att jag ångrar att jag delar med mig av allt jag har inom mig. Vi har tak över huvudet och vi har mat på bordet än så länge. Men frågan är för hur länge. Det blir bra, säger någon. Ja, men kommer jag att orka ta mig upp och ta tag i allt. Med en stadig inkomst, även om den kanske kommer att bli lägre ett tag på grund av arbetslöshet eller annat, är det lätt att tänka att allt detta är bra för miljön. Och även i Sverige finns ju fina ställen att besöka som turist. Det är ingen katastrof att vänta tills nästa år att besöka Grekland. När hela ens framtid när det gäller jobb, boende och mat på bordet hotas blir det lite större.

Förresten, är det någon av er som skulle vilja köpa en restaurang och ett hus här i Chania? Nej, nu ska jag ta mig i kragen. Det är klart jag fixar det här.

Inlägget som jag inte ville skriva

Siffrorna fick ett ansikte. Jag har haft det inom mig några dagar och tänkte att det här är inget som jag skriver om. Nu gör jag det ändå. De där siffrorna i Sverige fick helt plötsligt ett ansikte. En god vän har avlidit på grund av det där jävla viruset. Jag ville ligga lågt men när gemensamma vänner nu delar minnen och delar med sig av sina känslor använder jag min kanal där jag uttrycker mig. Tårarna rinner när jag blir påmind genom vackra låtar, foton och fina ord. Jag vill inte att fler vänner drabbas av det här. Håll er inne, förstå att det här är farligt. Greklands motsvarighet till Tegnell talar i teve och säger att varje liv som räddas är en vinst. Hur många ska offras i Sverige för att uppnå flockimmunitet? Jag vet inte vem som har rätt. Svaret får vi väl så småningom. Men, varje siffra har en familj och vänner.

Jag tänkte jag skulle fortsätta inlägget med att skriva om lite annat i mitt liv men jag stannar här och skriver om annat senare idag. Just nu får det här räcka. Det är mer än nog. Ta hand om er därute.

Böcker som handlar om eller utspelar sig i Grekland

En väninna efterlyste böcker som handlar om eller utspelar sig i Grekland. Hon fick massor av tips på facebook och jag tänkte jag skulle göra en liten sammanställning av tipsen hon fick. Jag har läst en bråkdel av dem så det blir inga egna recensioner utan bara en lista på böcker. Eventuellt återger jag tipsarnas ord om dem.

Skulden av Kajsa Ekis Ekman - En personlig skildring av hur en samhällskris påverkar människor på djupet.

Kaos, ett grekiskt krislexikon av Alexandra Pascalidou -  Alexandras "rapport" från den ekonomiska krisen i Grekland där varje kapitel utgörs av ett ord som härstammar från grekiskan. Läsvärd (även om jag själv tyckte vissa delar var lite överdrivna)


Patricia Wilson har skrivit flera lättlästa och vad jag har förstått kärleksromaner där handlingen utspelar sig i Grekland. De är på engelska men jag har hittat några på norska, inga på svenska.

 

Längtans ö av Victoria Hislop antar jag att många av er har läst. Jag själv tycker det är en av de bästa böcker jag har läst. Trots att det är en roman får man verkligen en inblick i hur det kan ha varit de åren då ön Spinalonga var spetälskekoloni. Efter att ha läst boken rekommenderar jag också att åka på en utflykt till Spinalonga som ligger utanför Elounda och Agios Nikolaos. Victoria Hislop har även skrivit Those who are loved, Sunrise (utspelar sig på Cypern), Cartes Postales from Greece. Jag vet inte om dessa har översatts till svenska. Jag hittade en del på engelska, norska och finska. 

Spingalonga, de spetälskas ö av Arne Sundelin - Som titeln anger handlar denna bok också om spetälskeön Spinalonga utanför Kretas nordkust. Tioårige Apostolis pappa levererar ved till ön och Apostolis får följa med på resorna eftersom det är han som ska ta över jobbet. Handlar om spetälska och människor stöts bort ur gemenskap. Den här boken gavs ut 1989, alltså en bra bit innan Längtans ö kom ut.

Vindarnas ö av Elisabeth Nemert - Enligt beskrivningar är det en mäktig kärlekshistoria som utspelar sig på den minoiska tiden, för dig som vill flyttas tillbaka i tiden.

Månspinnerskorna av Mary Stewart - Jag hittar ingen recension på nätet. Beskrivningen är att det är en thriller som utspelar sig i grekisk miljö.

Tillbaka till Kreta av Byron Ayanoglu - Beskrivs som en underhållande bok som ger glimtar av kretensisk kultur.

Kapten Corellis mandolin av Louis de Bernieres - Om livet på Kefalonia under andra världskriget. "en modern klassiker som har översatts till 17 språk". Jag har inte läst den här men skulle väldigt gärna vilja göra det. Någon i Chania som har den och kan låna ut den till mig?

Grekland berättar, Fikonträdets sång, 26 noveller översatta av Jan Henrik Swahn - Vad jag förstås så är det en rad noveller som är skrivna av grekiska författare och att dessa är översatta av Jan Henrik. Han har dessutom skrivit Marias Taverna, Manolis mopeder och Drakkvinnan som också utspelar sig i Grekland.

Theodor Kallifatides har skrivit flera böcker om och med Grekland. Jag har läst någon men det var länge sedan. Vackert språk, målande miljöer. Helt enkelt riktigt bra böcker av en skicklig författare. Slaget om Troja, Med sina läppars svalka, Mödrar och söner, Plogen och svärdet, Bönder och herrar, Den grymma freden.

Mikis Theodorakis har skrivit böcker som handlar om Juntatiden i Grekland. Jag har själv inte läst dem men Ia med bloggen Iamittilivet har recenserat dem så läs gärna hennes åsikter om dessa böcker.

Eleni av Nicolas Cage - En mycket läsvärd bok som handlar om inbördeskriget i Grekland, motståndsrörelsen och om hur Eleni räddar sina barn genom att skicka dem till USA. Det var länge sedan jag läste den här boken men jag kommer ihåg att jag blev otroligt rörd. Läs den!

Evighetens stränder av Sun Axelsson - Utspelar sig på ön Leros. Berättelser om utsatthet och frihetslängtan. Om kärleken till en man och till en ö.

Stjärnklara nätter av Meave Binchy - Fyra främlingar som är på flykt från tidigare liv möts på en taverna på en grekisk ö.

Jag kanske fortsätter att fylla på det här inlägget så småningom :)
Ha en bra dag!

Dagens ekologiska sallad

Här har vi ingredienserna till dagens sallad. Allt är ekologiskt och från vår egen trädgård. (utom avocadon som vi fått från vänner) Salladen är full av små sniglar så den måste tvättas ordentligt, men det visar ju också att inga bekämpningsmedel har använts. Smultronen (5 stycken) får bli dagens efterrätt...

Uppdatering om mitt surdegsbröd. För att göra en lång historia kort. Hönsen kommer förhoppningsvis att bli glada idag. Det gick inte så bra. Det gick inte alls bra. Brödet jäste inte alls. Degen luktade konstigt och det färdiggräddade brödet var bara konstigt. Sonen får göra nästa försök för jag har gett upp (kanske) Om det blir en nästa gång för mig ska jag rådfråga vänner som har erfarenhet innan jag börjar, inte när jag har spenderat en vecka på att mata surdegsstarten, rört om och oroat mig för temperaturen. Kanske får jag vänta tills vi har lite varmare här för det kan ju ha varit att vi har för kallt inomhus. Att ställa surdegsstarten bredvid ett element som tipsades om i receptet hjälpte ju inte hemma hos oss. De nämnde inte att elementet ska vara på...

Hur har ni det ute i världen? Här blev utegångsförbudet förlängt till 27 april men det var förstås väntat. Vissa ställen i Grekland har ännu hårdare restriktioner än oss och där gäller bland annat totalt utegångsförbud från 20.00 till 8.00. Maken och jag gick en liten promenad igår eftermiddag. Det är otroligt att se vad tomt på folk det är i området. Att passera gatan som vanligtvis är mycket trafikerad är inga problem nu. Just nu regnar det och jag får se det positiva i det att vi inte behöver vattna i trädgården. Jag längtar dock efter lite värme så det blir trevligare att vara ute i trädgården.

Kali evdomada - ha en bra vecka

Ta hand om er i denna konstiga värld!

Ett helt år på Kreta? Av Håkan

Skolavslutning (privat foto, får ej användas utan tillåtelse)

Efter några års besök på det hemliga stället och alla vänliga människor jag mött inträffade ett tvivel som grundades i upplevelserna på Korfu: Är alla dessa människor jag lärt känna så generösa och gästvänliga som de ger sken av, eller vill jag inte se eventuella bakomvarande motiv?

Jag bestämde mig för att spara ihop så mycket pengar som möjligt och försöka stanna en längre tid på Kreta. På den tiden beviljades tjänstledighet för att prova annan verksamhet. Jag slirade lite på sanningen och sa till min rektor att jag hade kommit in på en frisörskola i London och ville ta tjänstledigt. (Tanken var ju så klart att tillbringa ett år på ön). Det gick bra och ledigheten beviljades. I början av juni 1983 (vilket jag är säker på) bar det iväg med Balkan Airways till Sofia, planbyte och sedan Aten. Detta var det billigaste sättet att komma ner, vilket vi använde i många år.

Jag började som vanligt min resa med färja från Pireus och besökte några öar i Cykladerna. Vi var ett gäng från olika länder som hade lärt känna varandra de senaste åren och bestämt att träffas den 4:e juli varje år. Min flickvän reste senare än jag, men anlände dagen innan vår meeting. Det visade sig snart att de flesta gamla vännerna dök upp och vi hade ett par riktigt galna partydygn innan det kändes att det var dags att dra vidare till Kreta. Färja till Santorini, en oförglömlig natt i hamnen och ny båt till Heraklio nästa dag. Lufsa iväg till bussterminalen och leta rätt på bussen till Rethimno. Vid den här tiden körde inte alla bussar new road, så vi kom förstås på en old road buss. Resan var verkligen intressant. Bussen stannade vid varje vägkorsning och fylldes till slut. Svartklädda tanter, högljudda ungar, damer med jättelast av grönsaker och till och med en låda med kacklande höns klev på efter vägen. Och glöm allt vad AC heter! Resan tog nästan dubbelt så lång tid som med en modernare buss som tog new road. Bussbyte igen och vidare söderut till Paradiset.

Väl framme tog vi oss genast till Hemliga stället med traktorskjuts från byn. Blev älskvärt hälsade och kom snart in i de vanliga rutinerna med familjerna. Fixa, ta hand om fiskenät, ordna med rummen, leka med barnen. Vi var där i många veckor och vartefter hade några andra backpackers, liksom vi, råkat hitta stället. Familjerna och vi packers blev ett sammansvetsat gäng och satt ibland på hotellets trapp och busade. Om det kom några nya och frågade om rum kollade vi in dem och sedan på varandra, nickade eller skakade på huvudet. Bröderna var noga med att nykomlingar skulle passa in. För männen i familjerna verkade det vara viktigast att få till en bra atmosfär hellre än att få så många gäster som möjligt. Vi hade jättekul, inte minst Marko bidrog till det.

Barnen gick alla i byskolan, inte särskilt många där. Vid skolavslutningsdags pyntade och friserade min flickvän flickorna så de såg fina ut. På avslutningsbilden finns sammanlagt sex av kusinerna. Två har vuxit från skolan och går på annan ort. En är ännu inte i skolålder. Uppskattat av alla i byn att vi var där och deltog så gott vi kunde.

Till slut började kassan bli skral och frågan om hur vi skulle klara året blev mer och mer akut. Vår vän Sokratis vid torget i Rethimno kunde hjälpa oss. Hans slaktare som också besökte hotellet då och då behövde hundvakt när han jobbade. Perfekt för min hundälskande flickvän. Hon tog uppdraget och samtidigt ett bar/hotell jobb på ett vinteröppet hotell i Rethimno.
Jag bev tipsad om ett frontestirio (privat kvällsskola) som behövde en engelsklärare