Vår påskafton

Alla går hem med ljuset

På påskaftonen händer inte mycket mer än att man väntar på tolvslaget då man ska vara i kyrkan för att motta det heliga ljuset och ta hem det. Ljusen som man har med sig kallas "lampades" och barnen har fått sina från gudmor eller gudfar tillsammans med en present innan påsken.

dotterns fina "lampada"

 Man önskar varandra Xristos Anesti (Kristus är uppstånden) och sen går man hem och äter. Vi var som vanligt ganska sena så vi kom precis när ljuset började spridas. (inte mitt fel - jag är typisk svensk och är alltid ute i god tid) Vi stod nere i backen eftersom det var helt fullt med folk. Vi stod kvar där ett tag och förundrades över hur mycket folk som egentligen var där. Efter att alla fått sitt ljus gick alla hem och det tog liksom aldrig slut på folk som kom ner från kyrkan.  Efteråt gick vi hem till makens syster som bor alldeles intill kyrkan. Ett sotkors med ljuset gjordes innan vi satte oss till bords.
sotkorset

Så äter man förstås alldeles för mycket. På bordet fanns frikasse på maginnehåll och inälvor. (en i sällskapet äter det - svågern) En gång trodde jag det var vanlig frikasse och högg in på det. Jag var tvungen att springa iväg till toaletten och spotta ut det. Det är liksom en stark och besk smak som är svår att beskriva, men det är en tradition och det är många som äter det. Vanligare är soppan "mageritsa" som också är gjord på diverse inälvor och maginnehåll.
Röda ägg finns förstås på bordet.(Kristu blod)  De är färgade och har stått framme sen torsdagen (på fredagen får man förstås inte handskas med ägg) Man äter inte äggen utan de använder man till att "leka äggknackning" med varandra och så säger man Xristos Anesti igen.

"tsougrisma" - äggknackning

Hemgjorda små ostpajer hör till påskbordet samt sallader och gärna getkött i någon form.

bilden uppe till höger är maginnehåll....
Vi blev kvar till klockan 2 och från kyrkan hördes fortfarande prästens mässande fast nu var han nog i stort sett ensam i kyrkan. Kanske var det några kvar som ville ta nattvarden efter mässan. Nattvarden kan tas flera gången under tiden före påsken också men jag har ingen riktig koll på när det är. När barnen var små brukade svärmor ta med dem så att de skulle få sin del av religionen. (eftersom varken maken eller jag är några flitiga kyrkobesökare) Nu är det ingen av barnen som vill ta del av det. Sonen är som jag har sagt ateist och dottern är nog mer en sökare och tycker inte riktigt om det här med att olika religioner bråkar.

 Idag är det påskdagen och vi är hembjudna till släktingar som har traditionellt grillat. (lamm eller get?) Fortsättning följer.

Kommentarer

  1. Inälvsmaten låter inte sååå lockande ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. näää. fast påskdagens inälvor var ju goda..

      Radera
  2. Svar
    1. Ja, lite annorlunda jämfört med ägg och Jansson. (fast nu blev jag sugen på janssons frestelse....)

      Radera
  3. Spännande att höra. Maten låter sådär men du, jag och Jannis kan väl alltid fixa nåt gott tillsammans 😎

    SvaraRadera
  4. Jätteroligt att du berättar såna här saker! Tack.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Stormvarning på Kreta

Öppet brev till mr Tzipras

Buss nummer 21 och de andra bussarna