Maria frågade: varför ställer ni packningen i
restaurangen och envisas med att sova på stranden år efter år istället
för i rum. Vårt svar var enkelt: Med vår budget kan vi stanna här på
Hemliga stället dubbelt så länge om vi inte behöver lägga pengar på ett
rum. Så var det de första åren. Småningom blev ekonomin bättre, önskan
om större bekvämlighet och mindre intresse av att kränga snäck- och
stensmycken gjorde att vi i fortsättningen bodde i rum nummer 4. Fyran
var ett av de första sex rummen som blev klara för uthyrning. Vartefter
fick vi uppleva hur hotellet utökades med en övervåning, som vi hjälpte
dem att iordningställa.
Vi reste också flera gånger med mina söner. Då fanns mycket tid för dem och alla barnen på Amoudi och oss att leka, busa, bada tillsammans och att utmanas i tavli av de andra ungdomarna. Vi lärde oss tre olika spel: Plakoto, Portes och det ”vanliga” som vi kunde innan. Lärorikt, både spel- och språkmässigt. Det blev också naturligt att delta i allehanda sysslor i vardagslivet som att rensa nät, bistå vid slakt och styckning av lamm, hjälpa med språkförbistringar då andra gäster dök upp. Ett år firade vi yngste sonens födelsedag i den lilla matdelen som nu har blivit en avdelning i receptionen. Ett annat år min födelsedag på terrassen ovanpå där det senare skulle bli flera rum. Allt i allt en lycklig tid.
En dag kom Marino, kötthandlaren i Rethimno, vän till Sokratis, som så många gånger skjutsat oss ner till södern. Han hade en flakbil, Toyta, tror jag och skulle dra upp båten efter fisket. Det var bara det att bilen grävde ner sig i sanden och satt fast. Han bara gasade och hjulen grävde sig djupare och djupare ner i sanden. Efter en del diskussioner tillät han mig att försöka få upp bilen igen. Jag använde taktiken att gunga på kopplingen som jag brukade göra i snön därhemma. Efter en stund fick bilen grepp och vi kunde börja om och dra upp båten. Mycket imponerade kretensare utnämnde mig till dagens hjälte
Här hittar ni Håkans tidigare berättelser från hans resor till Kreta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar