Igår hade vi som varmast 35 grader. Tillsammans med de kraftiga sydliga vindarna var det inte skönt så jag föredrog att vistas inomhus. På södra delarna av ön utlovas det runt 40 grader de här dagarna men hos oss kommer det att vara blyga 30-35.
Nere på stränderna hos oss, Agii Apostoli och Chrissi Akti är det riktigt mycket folk som samlas och det känns inte så bra eftersom de rekommenderade avstånden inte hålls. Sonen var och badade i Kato Stalos igår och där var det mer glest med folk. Vid "våra" stränder kommer många från Chania stad för att bada. Så det här med öde stränder för att det inte är några turister stämmer inte i vårt område.
Igår öppnade även Jumbo, det stora varuhuset med leksaker-prylar-hemartiklar. Maken såg att det var helt proppfullt med bilar på parkeringen. Jag behöver några saker därifrån men jag väntar tills det har lugnat sig för jag vill inte trängas med folk där. Jag tror inte de följer reglerna för hur många personer som får vistas på deras ytor. Kanske på det totala antalet kvadratmeter men deras fria ytor är inte stora eftersom de även i mittgångarna mellan hyllorna har fullt med korgar med prylar.
Ni kanske tror att jag har håller på och pysslar en hel del i trädgården eftersom jag ofta visar bilder på blommorna som slår ut. Jag ska vara ärlig och tala om att nu går jag mest runt och tittar vad som händer. Jag är dålig på att rensa eftersom jag knappt ser skillnad på vad som är ogräs och vad som kommer upp av de fröer jag sått. Emellanåt är jag ut och drar upp lite ogräs då sonen har instruerat mig och talat om vad som är ogräs.
På bilden ovan ser ni något som jag utan glasögon trodde var tistlar. Det är blommor som sonen har sått och som drar till sig bin. Han tänker ganska långsiktigt och har tankar som jag inte har eller förstår.
Jag är uppe tidigt och sover inte så bra på natten. Trots att jag känner att jag har accepterat situationen och försöker att inte tänka på konsekvenserna av den troligtvis uteblivna turistsäsongen så har jag förstås en oro inom mig. Självklart blir jag sen trött under dagen så en siesta blir det varje dag. Det känns lite som om vi lever för dagen nu. Jag betalar en del räkningar som jag klarar av med dels er ovärderliga hjälp samt de pengar som jag fick utbetalt av staten. Så snart vi är tillåtna att öppna restaurangen gör vi det. Grekerna kommer troligtvis att vara sugna på att gå ut och äta så snart de får eftersom de har varit "instängda" så länge. Så länge pengar finns i omlopp kommer de att unna sig antar jag. Sedan....är en annan fråga. När vi väl är tillåtna att öppna kommer staten inte att ge något mer stöd och det de betalade ut var för en och en halv månad, alltså precis till den tid vi är tillåtna att öppna. 1 juni. Men, de pratar om att momsen ska sänkas i varje fall. Vi ligger förstås efter med hyran och har den att ta itu med först och främst när vi öppnar. Maken är otålig och vill vara i restaurangen och förbereda nu. Jag känner att vi inte har så mycket att förbereda. Jag brukar ju skriva ut menyerna men i år blir det ju ingen stor meny så den skriver jag ihop på en dag. Vi har ju redan varit där och diskat allt och städat inomhus. Utomhus är det inte så mycket att göra. Jag har inte lika stor lust som vanligt att göra mysigt, som jag brukar göra. Och det är ju också sånt som jag gör på en dag och troligtvis kommer jag att ha tid att pyssla mellan kunderna också för även om det kommer att vara lugnt så kommer vi ju att vara där många timmar. Vi skulle ju kunna välja att ha öppet bara på kvällarna men det känns lite dumt eftersom vi hittills har haft många greker just till lunch. Vi får se vad som händer. Eventuellt köper vi lite billig färg så jag fyller i "golvmönstret" så att det ser fräscht ut.
Fotot nedan är taget av en bloggläsare och restauranggäst. Det är golvet på restaurangen och jag tycker det ser så härligt ut med den matchande katten.
Du som uppskattar min blogg och vill fortsätta läsa den får gärna donera en gåva via swish
0763289895 (om ni inte har swish går det bra att använda paypal till adressen agrimanaki@hotmail.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar