Om mig och mina tankar - ett personligt inlägg

Ett gammalt foto från jag tror Anogia

Jag vill säga KALO MINA till er och jag önskar er alla det bästa. Ha en bra månad. För det sa jag inte igår till er. Inget aprilskämt i år. Förra året delade jag ett ganska trevligt skämt om våra lokala ölbryggerier som skulle lansera några riktigt originella ölsorter Här kan ni läsa det. Här kan ni läsa ett inlägg som jag skrev exakt för ett år sedan om när det blev fullsatt i restaurangen trots att det bara var 2 april. En italiensk skolklass. Det kommer ju inte att hända i år...

Också ett gammalt foto från Anogia

Tiden är ur led för mig. Det är så skönt att lägga sig och sova på kvällen. Jag har aldrig problem med att somna men sen vaknar jag. Ibland en gång mitt i natten då jag tror det är morgon. Nu är klockan 4 och ja, nu är det morgon. Jag dricker mitt morgonkaffe och det är för tidigt att börja med sysslor så därför skriver jag ner lite tankar som jag har. Alltså, den här tiden kommer ni att lära känna mig riktigt bra. Jag vet inte om jag kanske delar med mig lite för mycket men för mig är det en typ av terapi att skriva. Idag har jag betalat restaurangens telefonräkning. Ett tag tänkte jag om jag skulle strunta i den och helt enkelt säga upp avtalet eftersom många ändå inte använder wifi utan har sin egen mobildata i telefonerna. Fast telefon är ju heller inte så nödvändigt eftersom vi har våra mobiler. Men, sen kom jag på att om vi lyckas öppna i år igen måste vi ha det för att ha kortbetalning. Ännu har det ju inte gått så lång tid så för oss är det egentligen det normala att pengarna är slut och vi väntar på att det ska komma in för att vi ska kunna betala allt. Skillnaden är nu att vi förlorar april och maj. Juni? Juli? Augusti? Vem vet? Det värsta scenariot är ju att hela säsongen försvinner. Jag försöker prata med min man om att vi måste ha en plan B. Men, det känns som om han inte ens vill tänka på det. Men, vi måste ju göra det. Att stänga restaurangen betyder att vi kommer att stå kvar med skulder som vi inte kan betala med en vanlig grekisk lön (men det kommer ju ändå inte att finnas några jobb). Att fortsätta ha restaurangen och inte kunna öppna i år betyder att vi kommer att ha ännu större skulder. Att fortsätta och hoppas att vi kommer att kunna öppna i år kanske betyder att vi får in så pass mycket att vi klarar av att betala det vi måste. Men, vi kommer i sånt fall bara jobba själva utan anställda. Förhoppningsvis klarar vi av att behålla restaurangen och hoppas på ett bra år nästa år. För det går ju inte att komma ifrån att det kommer en vinter även i år. Kanske måste sonen och jag åka till Sverige och försöka få jobb där? (om det kommer att finnas några jobb där) Det här gäller ju inte bara oss utan många, många småföretagare i Grekland. Och alla anställda inom olika branscher. Det kommer att bli ett riktigt tufft år.

En bra nyhet är att maken kommer att få förlängd a-kassa. Han fick ett mail igår om att han inte behöver infinna sig där men att a-kassan är förlängd. Vad gäller mig är det fortfarande ovisst.

Ett snällare internet. På sociala medier tycker jag mig se tendenser att folk har börjat visa att de bryr sig om varandra. Det är mindre tjafs (även om det ibland förekommer bitska kommentarer i grupper) Ibland känner jag mig så rörd över all omtanke som visas över nätet nu när folk inte kan ses i samma utsträckning. Kanske allt det här kan leda till en bättre värld? Och varför måste världsekonomin raseras av denna paus? Är allt så beroende av att alla reser och konsumerar? Kanske måste vi börja leva enklare. Jag trivs ganska bra med att vara hemma och påta i trädgården och laga mat och baka. Men jag vill också ha möjligheten att åka till Sverige ibland. Jag vill också kunna gå ut och äta och shoppa lite grann ibland. Tyvärr är det ju alltid de som små som får betala för kriserna. Ledningarna för storföretagen som permitterar tror jag inte blir så värst personligt drabbade. Det är alltid de "på golvet" som får lida.

En del av er kanske tycker det låter otäckt att Grekland tar i med "hårdhandskarna" när det gäller åtgärderna för att minska smittspridningen. Min åsikt är att det är nödvändigt. Annars kommer sjukvården här inte att klara av trycket. De små öarna utan egentlig intensivvård kommer absolut inte att klara av det och därför måste dessa åtgärder tas till.

Ja, ni. Det här blev ett inlägg med bara en massa personliga åsikter och tankar från mig. Snart kan min dag börja. Trädgårdsjobb blir det nog dock inte idag för vinden viner och det regnar så jag får hittta på saker att göra inomhus. Igår var det en härlig dag med sol och då är det lättare att hålla humöret uppe.