Söndagsfunderingar...

Nej, det blir inget pepparkakshus i år. Det har inte blivit pepparkakshus på många, många år. Bland de första åren jag var här så gjorde jag ett riktigt fint och självklart blev halva makens släkt avundsjuka så jag gjorde några till för att glädja dem. Men vad ingen, och inte jag heller, hade räknat med var att luftfuktigheten är så hög här så det tog inte många dagar så hade taken på alla hus rasat in. Väggarna rasade ihop och snart var det bara mjuka, läskiga pepparkaksbitar kvar. De fina stora hjärtana som jag hade gjort och hängt i röda sidenband ramlade förstås ner när fukten tog tag i dem. På alla mina år här har jag väl gjort pepparkakshus några gånger till för att glädja barnen men då har vi ätit upp det i stort sett på en gång. Vad jag kommer ihåg när jag var liten så hade vi de stående ganska länge innan vi åt upp dem. Även om det här inte blev förstört av fukten så skulle vi ju ändå inte kunna äta av det efter att miljoner flugor har gjort sina besök på det om vi hade det stående utan att täcka det. Ja, det här funderade jag på såhär idag den tredje advent. Och tankarna började med knäckebröd. Jag är inne i en period då min trigeminusneuralgi gör sig påmind. Inte så väldigt allvarligt, men jag är lite försiktig när jag äter och pratar för att inte väcka upp nerven så den ska orsaka mig smärta. På morgonen när jag vaknar så brukar den tyrannisera mig i ungefär en timme men sen brukar det lugna sig lite. Och vad har det med knäckebröd att göra? Jo, vi ska ju till Sverige över jul. OCH det jag längtar mest efter är knäckebröd med julskinka och senap. OCH om jag har ont så är det omöjligt att äta knäckebröd. Det blir alldeles för mycket jobb för tuggmusklerna som väcker upp nerven som gör illa mig. Jag blir galen om jag inte klarar av att äta det. Då säger min man att jag kan ju blöta det så det blir mjukt. Det hörs ju att han inte växt upp med knäckebröd. Knäckebröd SKA vara hårt. Och då började jag tänka på det här med skillnaderna som är små grejer i vardagen, som man inte tänker så mycket på men som finns. Fukt och flugor...