Tillbaka till Hemliga stället - av Håkan

(Tidigare berättelser från Håkan hittar ni via den här länken.)

När schweizarna och även Rick rest iväg bestämde vi oss för att lämna Åsneön efter en så oväntat lång tid där. Vi tog adjö av familjen och reste tillbaka till våra vänner i Lefkogia och Plakias för att tillbringa de sista månaderna där innan det var dags att återvända till jobb och vardag i Sverige igen.

I Lefkogia blev vi mottagna som om vi varit borta hur länge som helst. Många möten, pratstunder och kafébesök innan de skjutsade oss tillbaka ner till sitt lilla hotell. Där väntade Pelagia och Tasoula med en middag och en stor överraskning. De tyckte att vi luktade pyton och var i behov av en genomgripande ”dekontaminering” så de gav oss två nätter gratis i ett av de lediga rummen. En fantastisk känsla att få tvätta hår och kropp i varmt sötvatten för första gången sedan vi lämnat ”lopphotellet” i Ierapetra. Och sova i riktiga sängar. Bästa mottagandet man kan tänka sig!

De första dagarna på hemliga stället innebar förstås utom ett glatt återseende också vandringar till de fyra närmsta stränderna. Alla var lika folktomma och fridfulla som sist, utom Damnoni som hade upptäckts av fler luffare. Tyvärr hade några andra intagit den lilla snäckstranden ”one rock beach”. Som varit vårt sovrum så många nätter. Vi hade inget annat val än att söka sovplats på ”Schweinebucht” som nu heter Ammoudaki och är en fullt utvecklad turiststrand med företrädesvis nudister som gäster. Då var stranden förstås nästan folktom, endast tre backpackersällskap där.

Vi gjorde i ordning sovlägret under en ljummen kväll med lite Retsina att dricka och stjärnfall att se på. Natten var lugn men tidigt blev vi väckta av högljudda röster och fick till vår förskräckelse se fyra fullt beväpnade gendermer stående uppe på berget och bevakade stranden med karbiner i högsta hugg, medan tre andra var på stranden och väckte de olika sällskapen som sov där. De grävde i sanden under sovplatserna. Vi förstod ju vad de var ute efter, men vi höll aldrig på med droger eller andra olagligheter så det var lugnt. De fick ”napp” hos ett par, vi tror de var holländare och tog dem med sig. En ganska skrämmande upplevelse. Vi gick upp till hotellet där de visste vad som hänt och sa att de varit oroliga för oss. Det visade sig senare att de två holländarna hade gömt hasch i sanden under sina liggunderlag. Det var inte några ryggsäckare som varit på Ammoudi utan de tillhörde en grupp som mestadels höll sig på Damnonistranden. Straffen för innehav var stränga och det ryktades om att de två riskerade ett längre fängelsestraff. Vi fick aldrig veta hur det slutade utan livet med familjerna gick vidare.