fredag 30 november 2018

En liten tanke inför advent



Det vilda havets vågor slår upp mot klipporna 

Havets salta vatten blandas med regnet
som piskar hårt mot ansiktet i den starka vinden

Sommaren känns långt borta

Havets stilla kluckande
och vindens smekande bris
är ett minne blott

Solen som steker på redan
solkyssta ben
finns kvar
endast på ett fotografi

Den mörka tiden är här
men snart kommer den att lysas upp
av ljus som ger glädje i mörkret

Det finns ställen på jorden
där  högre makter

plockar bort det överflöd som fanns
men det finns också ställen

där högre makter plockar bort
det liv som fanns

och den livsglädje som en gång fanns

Till landet där överflödet en gång fanns
vandrar de som en gång hade livsglädje

Till överflödet vandrar de och finner
kyla men även öppna famnar

Det finns de som öppnar sin famn
och som finns där och i sin glädje

över att hjälpa de som vandrat finner de
själva
glädje i det lilla



torsdag 29 november 2018

Oj, vilket väder!


Vad gör man en sån här regnig och kall dag? Ja, jag skulle ha varit nöjd med att vara hemma och kanske adventspynta lite, städa lite, stryka kläder och packa färdigt. Maken åkte förstås inte och plockade oliver idag och han blir så otroligt rastlös när han inte vet vad han ska göra. Vad gjorde vi då? Jo, vi åkte in till Chania och tog en kaffe i hamnen. Inte den hamn som ni är vana vid sommartid. Havet var vildare än vanligt och det gick förstås bara att sitta inomhus. Regnet öste ner och det blåste enormt mycket. Ganska härligt och rogivande dock att sitta och se på vågorna och regnet om man är inomhus.

På vägen hem åkte vi strandvägen vid Chrissi Akti och även här gick vågorna höga och vattnet gick ofta upp över hela stranden.

Till vänster lite vackra höstlov som ligger i gränderna i gamla stan, till höger Chrissi Akti stranden

onsdag 28 november 2018

Kapitel 3 eller var det 4? Heja Tzipras!

Gårdagen bjöd inte på så mycket. 8.10 var jag på plats hos läkaren som ska ha den äran att få bli vår husdoktor. Gårdagens lista var tyvärr full och jag frågade en gammal dam vilken tid man bör vara där och köa för att få en plats. Vid 6-tiden. Klockan 8 öppnar läkaren. Det gäller alltså att utrusta sig med kaffe och tålamod.

Nya tag i dag igen. 6.30 var jag på plats vid busshållplatsen. 7.00 köpte jag en kaffe på KTEL, den stora busstationen och efter några minuter var jag på plats för att hänga på låset hos läkaren. Där hade de redan väntande gjort ett eget system med nummerlappar i ett försök att organisera. Jag fick nummer 13. Det kom några till, men efter nummer 16 vågade de inte ge fler nummerlapper för exakt 12.00 stänger systemet för inskrivningar ner. 7.59 öppnade läkaren dörren och han hade exakt 16 stolar. Nu började den stora väntan. En dam hade varit så smart att hon hade med sig sin virknng. Åh, varför hade jag inte tagit med ett handarbete eller bok? 10.50 blev det min tur. Mitt försäkringsnummer skrevs in i systemet och då sa läkaren att nu var det bara att sitta och vänta en stund tills systemet hade accepterat mig. Han häftade ihop mina papper och slängde iväg dem på den stora högen med tidigare ansökningar. Han kommer aldrig mer att titta på de papprena... sa han själv. Så mycket för ingenting...det var ju bara att skriva in mitt försäkringsnummer i systemet. I ett system där jag och alla andra försäkrade redan finns. Skillnaden är att det nu finns ett namn på en läkare som är min husläkare som jag kanske aldrig mer kommer att besöka...för hur kul är det att behöva kliva upp klockan 6 för att vara nere på stan och hänga på låset för att få en chans att komma in före klockan 12? (en liten fotnot bara - denna inskrivning hos en husläkare som är en av de "valda av staten" är obligatoriskt för annars kan inte andra läkare heller skriva ut medicin till en eftersom man tydligen kommer att bli utkastad ur systemet)

Hur har er morgon varit?

tisdag 27 november 2018

Fortsättning på djungelbyråkratin


Det gick alldeles utmärkt snabbt på KEP (centret för service för invånarna). Det där pappret som jag var tvungen att ha stämplat därifrån är alltså ett bevis på att min namnteckning är min och att jag är jag. Med alla papper jag behövde (elräkning, beviset från KEP, pass och pappret med min valda familjläkare) letade jag reda på denne läkare. Det gick alldeles utmärkt att hitta honom. I väntrummet satt 30 personer och väntade. Nummerlappen bestod av en lista där man fick skriva in sitt namn. Den satt inkilad bakom en tavla i väntrummet. På dörren stod det tydligt att mellan 8-12 accepterade han patienter som har honom som gratisläkare och nu även de som vill ansöka om att få ha honom som husläkare. Övriga tider jobbar han som privatläkare och då får man såklart betala. Jag insåg att klockan skulle bli över 12 innan alla hade gjort sina ärenden hos honom så jag gör ett nytt försök i dag och i dag ska jag hänga på dörren 8.00 när han öppnar. Önska mig lycka till igen så är ni snälla.

Det var lite regnigt i går morse så det blev ingen olivplockning för maken. Han mötte upp mig i Chania och vi tog en kaffe i hamnen. På eftermiddagen gjorde jag lussebullar!! De blev supergoda och jag åt väl uppåt fem stycken. Jag rekommenderar "krokos kozani" saffran som är 4 små påsar a 0,25 gram i en liten ask i en förpackning. Den är stark och bra och 1 gram som förpackningen innehåller räcker gott och väl till recept där det ska vara 2 gram saffran. Det ska vara pulvret för trådarna tycker jag det är svårt att få till så det smakar mycket.

Detta var min dagliga rapport! Ha det gott vänner!

måndag 26 november 2018

Typ kötta fett och annat



Förstår ni känslan när dottern skriver till mig och hon har använt ett svenskt ord som jag inte vet vad det betyder? Nu talar jag inte om ord som kötta eller fett utan ett helt vanligt ord som man kan använda i en diskussion om något. Det blev till att googla fram ordet för jag kunde ju inte erkänna att jag inte visste vad det betydde. Sonen visste. Det visade sig vara lika i engelskan och där är ju han bättre än mig.

Det handlar om ordförråd. Jag har ett väldigt enkelt och fattigt ordförråd tror jag, vilket ibland kan vara riktigt bra för alla förstår vad jag säger och menar. Det är samma i engelskan. Där var det länge sedan som mina barn gick om mig när det gäller ordförrådet. När jag talar med engelsmän på somrarna så får jag ofta beröm för min engelska. Det sker dock i början av konversationen. Jag blir ofta lite illa till mods när de säger så för efter ett litet tag förstår de att jag har ett grymt dåligt ordförråd och inte alls är duktig på engelska. När det gäller svenskan är jag lite av en språkpolis och jag tycker inte alls om särskrivningar, fel användning av de och dem och andra små fel. I skrift. När jag pratar har jag däremot min hälsingedialekt där vi hugger av ord och "å" används till både "och" och "att".

I grekiskan är det samma sak när det gäller ordförrådet. Jag tycker själv jag är riktigt bra på grekiska men igen: jag har ett fattigt ordförråd.

Vad beror det här på? Jag vet inte, men troligtvis har det att göra med uppväxten, för i vår familj pratade vi ett enkelt språk. Jag vet inte om det kanske har att göra med att mamma var från Finland och egentligen var ju inte svenskan hennes modersmål även om det aldrig hördes att hon var från Finland.

Nu när jag har all tid i världen om dagarna ligger jag ibland och slötittar på svenska program som idol, hela Sverige bakar och annat. Svordomar! Jäkligt mycket svordomar! Sen har vi ju orden kötta och fett. Oj, vad jag tycker kötta låter fult. Hen har jag däremot lärt mig att använda och det är utmärkt att skriva det när man inte vill använda "man", "en", "hon" eller "han". Jag använder det dock bara i skrift. Typ är också ett bra ord tycker och jag använder det gärna istället för "till exempel".

Språkpolis eller inte. Alla som delar arga inlägg om folk som inte kan skilja på de och dem och gör särskrivningar och liknande gör fel tycker jag. Det hjälper ingen. Däremot håller jag med om att texter som innehåller sådana fel gör att de blir lite svårlästa och det blir liksom hackigt i huvudet när man läser dem för man måste rätta till felen i huvudet innan man fortsätter läsa. Alla kan dock inte vara bra på allt och det är bara att acceptera. Jag är urusel på allt som har med teknik att göra. Jag kan knappt använda mig av en fjärrkontroll till teven.

Kali evdomada förresten! Det är måndag i dag så nu önskar vi varandra en bra vecka. Jag ska fortsätta min kamp att få en underskrift från KEP (centret för service till invånarna) och sedan gå till den där familjeläkaren. Önska mig lycka till!

söndag 25 november 2018

Det är inte jul ännu

Bilden är tagen i katolska kyrkan förra året. Det är tradition att jag kikar in där varje år för att se den stämningsfulla vackra krubban

Grekiska vänner på facebook har redan börjat lägga ut bilder på sina julgranar som förstås är överbelamrade av julkulor och glitter. I en del pysselgrupper som jag är med i på facebook går det diskussioner om när det är ok att börja julpynta. En del har redan börjat och även frågan när pyntet ska bort kommer upp. På juldagen har några svarat.

Min fråga är varför man ska ha så bråttom. Att börja tidigt och att plocka bort pyntet på juldagen betyder ju att man plockar bort juldekorationerna exakt när julen är här för juldagen är ju den egentliga julen.

Jag har bara börjat funderat på om jag ska pynta eller inte. Jag åker till Sverige på lördag och kommer tillbaka två dagar innan julafton. Ska man då göra julfint hemma eller inte? Eller ska jag lägga ansvaret på männen i familjen som blir kvar hemma? Jag tycker faktiskt att man helst ska vänta till första advent. Däremot har jag börjat lyssna på julmusik på "lugna favoriter". Det går så bra att städa och diska till musik.

Svensk julmat i Chania

De första åren jag bodde här längtade jag alltid efter svensk mat. I år har det öppnat en affär med svensk mat här i Chania! Om jag inte skulle åka till Sverige hade jag nog åkt dit och köpt julmust och lite annat gott. Var sak har dock sin plats tycker jag och nu kan jag gott hoppa över det svenska eftersom det blir godare i Sverige. Precis samma känner jag med den grekiska maten. Den är godare här även om man försöker göra sitt bästa i Sverige. Det går aldrig att få till en perfekt moussaka i Sverige.

Resa till Sverige

Det ska dock bli mysigt att åka till Sverige den här tiden före jul och få umgås med dottern lite grann. Hon har ju förstås sin skola och sina nya vänner men jag hoppas hon har lite tid för mig också. Jag ser fram emot att få gå på den årliga amaryllisutställningen för jag har hört att i år är det något riktigt speciellt. Det blir säkert några tillfällen att gå och fika på konditori också...

Jag hoppas ni har haft en riktigt härlig helg! Själv har jag inte gjort något speciellt. Maken plockar oliver och ska även iväg i dag söndag också. Det gäller att passa på nu när det inte regnar för prognosen visar att det ska regna hela veckan som kommer. Fast de har ju haft fel förr...

Har ni börjat julpynta? Lägg i sånt fall gärna in en bild på Anitaskretas facebooksida så jag får se :)

Något annat som jag tycker skulle vara jättekul är om ni kan lägga in era bilder från Orexi om ni var där i år eller förra året! Det ser jag fram emot! Men lägg helst in dem på Orexis sida som du hittar här. 

Tala om för mig om det är ok att jag lägger in bilderna på bloggen också!



fredag 23 november 2018

Lite om djungelbyråkratin i Grekland

Det finns nu en nyhet inom sjukvårdsförsäkringen. För att vara inne i försäkringssystemet ska alla nu finnas registrerade hos en "familjeläkare". För att registrera sig går det till så här:
1. Om din adress inte står på elräkningen eller telefonräkningen där du bor måste du först och främst ordna ett "ansvarsintyg" där du intygar att du är du och att du bor på den adress du uppger för har du ingen elräkning i ditt namn så kanske du inte bor där. Så är det för mig och därför måste jag gå till KEP som är "centret för service för invånare" och få en stämpel.
2. Du går till läkaren och han skriver på och stämplar att han godtar dig som patient.

Det låter väl lätt? Javisst. Igår var jag till KEP och jag hade fyllt i intyget ordentligt men jag hade inte skrivit min historia om varför jag vill ha intyget. Hmm, visste inte vad jag skulle skriva så jag sa det. Damen som skulle hjälpa mig var mycket otrevlig och utbrast att det minsann inte är hennes jobb att skriva det. Ok, jag frågade om det är ok att skriva på engelska för jag tycker inte om att skriva officiella papper på grekiska eftersom jag gör så många stavfel. Ok att skriva på engelska. Jäklar, passet låg kvar i kopieringsapparaten hemma och kopia dög inte.

Nästa besök - Allt ok förutom att jag hade glömt papperet som "bevisar" vad jag ska ha intyget till, dvs det papper som visar vilket allmänläkare jag har valt av dem som finns på "listan". (det papperet har min revisor tagit fram). Ok, det är inte KEPs fel att jag var så klantig. Jag gör nytt försök på måndag.

Tanken är säkert god med det här systemet men jag - lika som de flesta andra - vet att det inte kommer att fungera. Tidigare har de gjort något liknande och det fungerade då så här:
1. Du går till den läkaren som är ansluten till det allmänna sjukvårdssystemet. Han svarar att han redan har tagit emot alla patienter för det statliga så vill du ha hjälp nu så får du betala.
2. För att inte behöva betala för att gå till läkaren i fråga ska du hänga på dörren den första måndagen i månaden och gärna från kl 06.00 för att ingå i den kvot patienter som läkaren tar emot för denna månad.
3. Läkaren ifråga jobbar privat men har alltså gjort en överenskommelse med staten att ta emot ett visst antal patienter "gratis" varje månad och har därmed även en lön från staten utöver det han får in som privatläkare.
4. De flesta privata allmänläkare som inte har överenskommelse med staten har sänkt priserna ända sen alla försäkringskassor slogs ihop till en. Det gör att de flesta fortsätter att gå till den läkare de brukar gå till. Men för att den läkaren ska t ex kunna skriva ut undersökningar och medicin där du betalar själv en del (vanligtvis 25%) MÅSTE du har gjort den här registreringen hos familjeläkaren som du troligtvis aldrig kommer att besöka ändå. Annars är du inte inne i sjukvårdssystemet och kan inte få medicin utskriven.

Hur var det förr?

På den tiden när jag jobbade på hotell hade vi en - som jag ser det nu - helt underbar sjukvårdsförsäkring. Det var alltså speciellt vi som jobbade inom hotell som hade denna försäkring och den gjorde att vi kunde gå till vilken barnläkare vi ville för vaccinationer, kontroller och allt annat man gör då man har småbarn. Även under graviditeten kunde jag välja i stort sett vilken gynekolog jag ville som gjorde alla undersökningar och var med vid förlossningen. Dessutom födde jag på en privat klinik med privat rum. Hur fick då läkarna och kliniken betalt? Jo, de skrev ut lite extra kvitton i samband med besök så det skulle löna sig för dem. I samband med förlossningen fick de betalt via "mammapenningen" som bestod av 4 månaders "mammaledighet". De flesta här räknade aldrig med att kunna vara hemma och få betalt ändå så pengarna gick till förlossningen...(med reservation här för att inom vissa yrken fanns och finns längre "mammaledighet", t ex de som jobbar inom sjukvården som jag tror har 9 månaders betald ledighet.) Mammaledighet inom min försäkringskassa var då 2 månader före och 2 månader efter förlossningen. Eftersom jag jobbade i stort sett in i det sista då jag inte hade en aning om att dottern skulle komma 2 månader för tidigt så blev det lite problem med byråkratin. Jag hade ju jobbat den där tiden före förlossningen som man egentligen skulle vara mammaledig så då fick vi fuska lite med papperen för att få ut de pengar vi var berättigade till.

Ha en skön helg allihopa! Kalo savvatokyriako! 

torsdag 22 november 2018

När de blir vuxna...


Som ni kanske vet, jag tror jag har talat om det i varje fall, så bor min dotter i Sverige nu. Hon går på folkhögskolan i min hemstad och läser huvudsakligen svenska för att få gymnasiekompetens i just svenska. I förrgår fyllde hon 19 och vi kunde inte fira med henne förstås men hon blev firad ändå, dels på skolan och sedan tillsammans med kusiner och mina bröder. Det känns lite konstigt att hon inte är här. Som tur är finns både facebook, messenger och skype så vi har daglig kontakt. Jag förstår nu att det måste ha varit svårare för min mamma när jag flyttade hit till Grekland. Då, i forntiden, hade vi ju inte internet så det var telefon som gällde och inte alltför ofta för det var ju dyrt att ringa.

Det känns härligt att se dottern "växa in i vuxenlivet", ta egna intiativ och stå på egna ben. Nu håller hon på och kollar läget över vidare utbildningar som finns i Sverige så troligtvis blir hon kvar där. I Sverige finns faktiskt ett annat utbud av utbildningar än vad det finns här. Hon vill helst jobba med djur och här är det veterinärutbildning som gäller och det tycker hon verkar för svårt. I Sverige finns olika utbildningar inom komvux, folkhögskolor och högskola till djurskötare. Jag hoppas hon hittar det hon vill och att hon kommer in där.

Jag vet att dottern helst inte figurerar på bild i bloggen så jag lägger istället in två av hennes hästteckningar. Visst är hon duktig?

Här går livet sin gilla gång. Maken plockar oliver i stort sett dagligen. Jag kan tala om att det är svårt att hitta kunnig arbetskraft när det gäller olivplockning! De flesta greker vill inte hålla på med detta. Om de inte har egna oliver förstås, men att jobba för någon annan anser de tydligen är för dåligt betalt och för hårt jobb! Min man jobbar för en annan eftersom vi inte alls har många träd. Sonen och jag tillhör skaran som tycker det är för hårt jobb och dessutom har vi inte den rätta snitsen för att anses som bra arbetskraft. Detsamma gäller nog för de flesta i den yngre generationen för de har inte växt upp med att vara "tvungna" att göra detta jobb. Jag jobbar dock lite ändå för jag har ju mitt frilansskrivande som inbringar en blygsam inkomst.

Hur har er vecka varit?



måndag 19 november 2018

En grå dag och om streckkoder


En mulen dag med duggregn. Då kan det se ut som ovan nere i venetianska hamnen. Det är lite kontrast mot sommarens trängsel. Maken plockar oliver i stort sett varje dag nu men är det regn gör de det förstås inte så vi passade på att gå till Chania - och tillbaka. En kaffe blev det på Muses innan vi gick hem igen.

Visste ni att ni inte alls behöver lägga varorna på supermarketen med streckkoderna såsom ni gör i Sverige? En dag när jag var på Lidl var det ett svenskt par bakom mig. De lade varorna så där ordentligt som bara svenskar kan göra. Jag såg att kassörskan såg lite irriterad ut så jag förklarade varför de gör så. Hon verkade inte förstå riktigt utan hon lade armen mot deras varor och lät bandet snurra så det blev ett berg av varor istället. Kanske lite snopet för de som hade lagt upp varorna så ordentligt. Det enda ni behöver tänka på när ni handlar på Lidl är att lägga ner flaskorna. Jag tror det fungerar på samma sätt på de andra supermarketena också så än så länge behöver ni inte tänka på hur streckkoderna är placerade här på Kreta.

Lite ny design på bloggen. Vad tycker ni? Snälla säg att det är jättefint för jag orkar inte göra om igen...

Kali evdomada till er alla! Bra vecka, alltså, det har ni väl lärt er?

måndag 5 november 2018

Söndagsutflykt till Polirrinia


Jag tycker om att göra små utflykter men tyvärr så måste jag tjata mig till att få sällskap av maken. Ändå har han inte sett alla ställen på Kreta han heller. I går började jag med att ge förslag på Spili och Triopetra som ligger på södra sidan från Rethmnon. Nej, det ville han absolut inte eftersom han var osäker på om vår bil klarar av det. Det var en bra strategi från min sida för då lät det ju mer lockande för honom att inte åka så långt för Polirrinia ligger inte alls långt från Chania.


På toppen ser ni "Akropolis" som ligger ovanför den antika byn Polirrinia. Det var en ganska lång vandring dit upp så vi nöjde oss med att se Akropolis på det här avståndet. Det började blåsa rejält också och himlen så oroväckande svart ut.


I byn bor det nu ungefär 20 stycken bofasta och alla är äldre som inte jobbar eller har barn som går i skola. Nu under olivskördningstiden kommer det dock fler hit eftersom många har olivträd runt om i området.


I den lilla souvenirbutiken var en man som ville bjuda på raki och prata lite. Maken trivdes förstås som fisken i vattnet. Prata oliver, raki och politik samt bjud honom på raki så blir utflykten genast roligare. Mannen med souvenirbutiken satt och gjorde saker i olivträ. Faktiskt ganska fantastiska grejer och garanterat handgjorda. Är ni ute efter något gjort i olivträ så är detta ett tips. Det fanns skärbrädor, slevar, prydnadsgrejer och allt möjligt.


Hemgjord raki och honungsraki och lite kastanjer.


Kali evdomada! Ha en bra vecka!

fredag 2 november 2018

Tänd ett ljus

Bilden är lånad
I Grekland är det inte allhelgona nu vad jag vet i varje fall. "Agio Pneumato" firas under pingsten och det betyder ungefär "heliga andar". Rätta mig om jag har fel eftersom jag inte är så enormt påläst inom religionen. Tända ljus och tänka på de som är borta kan man dock göra varje gång man är i kyrkan. Jag tänker idag på mamma som gick bort för 6 år sedan och pappa som gick bort för ungefär en månad sedan. Jag tänder ett ljus och hoppas de har det bra där de är.

Här hemma tar jag en liten bit i taget när det gäller städningen. Jag har putsat några fönster, hängt upp rena gardiner. Jag har sopat i taket för att få bort all spindelväv. Jag har tagit bort tjocka dammlager från hyllor. Jag har städat i alla skåp i köket i hopp om att hitta ett block med viktigt innehåll. Jag la undan det på ett säkert ställe så att jag skulle veta var jag hade det. Är det fler som gör så? Vid tillfället när man lägger något någonstans känns det som det perfekta stället fast efter några dagar känns det inte lika perfekt längre när man inte har en aning om VAR man la det.

I flera dagar har jag varit på stranden. Vädret är ljuvligt. Det är inte för varmt utan bara så skönt att ligga ner i den varma sanden och höra vågskvalpet. Ett litet dopp i havet blir det också. Ganska snabbt för nog tycker jag det är lite kallt i vattnet. Efter mitt dopp idag la jag mig ner på handduken som låg i sanden. Tyvärr hade den svenska mamman och hennes son bestämt sig för att spela strandtennis precis bredvid mig. Istället för att höra vågskvalpet så hade jag hela tiden i örat - dunk, dunk från racketen som slogs mot bollen. Jag var hela tiden rädd att någon skulle missa bollen och den skulle komma på mig istället. Lite sand sprättade upp på mig förstås för de höll till NÄRA. Förstod de verkligen inte att de borde gå lite längre bort från mig? Det är ganska tomt på stranden nu så de behövde verkligen inte hålla till precis bredvid mig. Jag tog min handduk och flyttade för jag tror verkligen inte att de kunde tänka så långt att de störde så det kändes lättare att jag flyttade istället för att jag skulle säga åt dem.

Ha en bra helg alla vänner!

Visst ja, jag fick ett mail från någon som sa sig fått detta meddelande i sin mail - en angripare kan försöka stjäla dina uppgifter (lösenord, kontokortsuppgifter)från anitaskreta.blogspot  - är det fler av er som har fått något liknande??