fredag 25 mars 2016

Konstig dag idag

 Ni har långfredag idag och Grekland har inte påsk förrän i slutet av april. Istället firar grekerna en av sina två nationaldagar idag. 25 mars 1821 tog Greklands frihetskrig sin början efter 400 år under det osmanska riket. Bilden ni ser ovan är vad vad vi åt förra året då det är tradition att äta fisk denna dag.   
Bilden ovan visar vår långfredag förra året. Vi var inne i Chania och gick runt i några kyrkor för att se på epitafen och processionen.

För mig känns det konstigt det sätt ni firar långfredag. Det äts påskmat och godis i mängder. En långfredag? Även om man inte längre fastar innan påsken (fast traditionen med semlor lever kvar:)) borde väl ändå inte långfredagen vara en dag i frossans tecken. Jag har faktiskt jobbat :) och inte alls firat med de andra. Jag fick hoppa in och arbeta på en cafeteria vid en skidbacke. Det var riktigt kul! Det hade varit ännu roligare förstås om jag hade varit med alla turister och ortsbor i backen men det vågar jag inte riskera. Jag är ju här för att arbeta och vill inte hamna på sjukhus med brutna ben.


Precis innan jag lämnade Kreta hade all mimosa slagit ut och det lyste gult överallt. Här i Sverige får jag vänta på tussilago, vitsippor och andra vårblommor. Jag riktigt längtar efter det eftersom jag aldrig har varit upp hit på våren sen jag flyttade till Kreta.



söndag 20 mars 2016

Uppdatering eller vilse i skogen

vänninan försöker lokalisera var stigen egentligen går

Vi är nyss hemkomna från en långpromenad. Vi höll oss på skogsvägarna trots att vi tänkte ge oss in på en stig som går genom skogen och kanske kommer fram på ett ställe vi känner till. Vi hoppade över det eftersom både väninnan och jag har något dåligt lokalsinne och det är många år sen jag sprang omkring i dessa skogar.

Härliga skogsvägar

Ja, jag bor mitt ute i naturen. En stor kontrast mot vad jag är van vid även om jag i Chania också bor utanför själva "smeten". Här har jag skogen och tystnaden utanför dörren.

härligt att vakna till dessa färger på himlen

Ovan ser ni soluppgången första morgonen. Snön hade smält undan men nu är det alldeles vitt ute igen.

Vad har jag gjort? Jag har inte varit speciellt effektiv i jobbsökandet men första morgonen åkte jag in till stan för att uträtta ärenden. Jag började med en kaffe hos en väninna på hennes kontor. Där råkade jag hamna mitt i studion för radio Gävleborgs direktsändning. Ok då, eftersom jag har varit lite diskret med att tala om för alla att jag är här och att jag söker jobb fick nu alla reda på det offentligt.
Här kan ni lyssna på mitt jobbsök i radio Gävleborg. Jag vet inte hur länge det ligger kvar men just nu kan man lyssna på det. Gå till ungefär 1,34 så ligger det där.

Jag har skrivit in mig på skatteverket, försäkringskassan, fixat bibliotekskort och fått lite instruktioner på banken hur saker och ting fungerar.

Jag vet att ni alla längtar efter våren men jag tycker det är lite mysigt med snö, kyla och härligt frisk luft.

torsdag 17 mars 2016

Nya numret av Allers


Nu får ni springa iväg till kiosken och köpa Allers om ni vill läsa hela reportaget om Kreta. Det är en hel del tips och flera av dem kommer från mig!

måndag 14 mars 2016

Rena måndagen

I går var sista karnevalsdagen. Helgen har för många gått i karnevalsanda med och det har anordnats festligheter på olika ställen. Vädret har tyvärr varit grått och regnigt och förstört lite grann för karnevalstågen. Vi brukar inte åka iväg på detta utan är hellre hemma och tar det lugnt. Dottern och hennes kompis åkte iväg utklädda till Kissamos där det varje år är parad. Rethymnon har också varje år en stor och populär karneval.

I dag inleds fastan som de flesta ändå inte kommer att följa. (förutom svärmor och några fler) Rena måndagen firar dock alla och idag äter man skaldjur, grönsaker och några speciella rätter.

Jag och maken åkte in till saluhallen i morse där det alltid är full kommers den här dagen. Trots att vi åkte in redan vid 11 var det många som satt och åt lunch där. Den här dagen äter man i stort sett hela dagen och i en del familjer dukas bordet på morgonen och sen dukar man inte av förrän på kvällen.

Det traditionella brödet för rena måndagen - Lagana

Fiskrom i en hink (den gör vi taramosalata av - fiskromssallad) och Chalvas gjort av sesammjölk 

olika inläggningar av oliver och längre bak rödbetor, paprika och annat inlagt som äts idag

En del av all goda mat som serveras i tavernorna i saluhallen

Letat sig in eftersom det var kallt och regnade ute

Dagens inneställe - kafeneiot i saluhallen

Detta äts idag (samt bläckfisk, räkor och liknande)

Vi åkte traditionsenligt till vänner och här är ett hopplock av vad jag åt. Maken hade gjort räkor i stark tomatsås och friterat calamares som vi hade med oss.

 Tradition är att ha picknick i naturen och flyga drake men de sista åren har det regnat och varit kallt så vi har varit hemma hos vännerna istället.

söndag 13 mars 2016

En sammanfattning av några dagar

Trevliga dagar avlöser varandra. I torsdags firade jag min födelsedag. De senaste åren har jag inte firat mer än att vi i familjen har ätit lite tårta. I år bjöd jag hem några av mina bästa vänner för att få en chans att umgås lite. Vi är lite dåliga på det i vanliga fall för dagarna går och hem, familj och plikter tar över. Jag gjorde en äkta svensk smörgåstårta som blev uppskattad.

På fredagen blev vi bjudna på middag. En riktig "blindate". Bloggläsare som jag aldrig träffat trots att de ofta semestrar här bjöd in oss till middag hos Nikos i Daratso. Som vanligt var maten utomordentlig. Deras lammkotletter är otroligt populära och deras "kontosouvli" är helt suverän. Det är kött som steks sakta på stort spett över grill och sedan skär de bitar av det. (liknande det kött som är i "gyros" alltså) De ljusgröna "grejerna" på bilden upp till höger är makens favorit. Askrolimbous. Det är en typ av vildgräs fast med lökliknande rötter. Jag har ingen aning om vad det heter på svenska.

Idag har jag och maken bröllopsdag men vi har inte gjort något utan bara skrotat omkring här hemma. Det regnar och idag eldar vi i öppna spisen faktiskt. Det har vi inte gjort på länge för vi har i stort sett haft sommar den sista tiden. Regnet behövs annars kommer det att bli brist på vatten i sommar.

I morgon har vi rena måndagen. Här kan ni läsa fjolårets inlägg om "kathari Deytera". 

lördag 12 mars 2016

Kreta skakar


Idag verkar det som hela Kreta har skakats om ganska ordentligt. I stort sett hela dagen har det varit små jordskalv här och där. Det enda jag kände av var ett som skedde precis när jag skulle lägga mig för att ta lite siesta vid 3-tiden. Det blåste ganska mycket ute och precis när jag la mig kände jag att det skakade till i sängen. Min första tanke var att det -oj, vad det blåser. Men, sen tänkte jag logiskt att blåsten kunde ju inte göra att det skakade i sängen. Jag flög upp och frågade barnen om det var jordbävning. Ja, de hade också känt. Min tanke var nu ifall jag skulle lägga mig och sova eller om det kanske skulle komma större skalv så jag borde vara vaken. Äsch, siesten missar jag helst inte. Nu är jag på väg att lägga mig för natten men det känns lite sådär konstigt för det har faktiskt skakat hela dagen även om jag inte känt något. Kommer det att fortsätta i natt? Kommer det att bli något större?

fredag 11 mars 2016

Hanna på Leros

Svenska Hanna bor på Leros sen 13 år tillbaka. Jag bad henne skriva några rader om ön, livet där samt lite om flyktingsituationen. Leros tillhör tolvöarna och hit kommer en hel del flyktingar. För ett tag sedan skrev även Monica från Kalymnos ett inlägg angående flyktingsituationen. Det här inlägget ska läsas i lugn takt för att orden ska få smälta in.  Luta er tillbaks, läs och känn efter.



För 26 år sedan blev jag trollbunden på riktigt. Jag var tio år och satte min fot på Leros för första gången. För 26 år sedan grät jag också floder, jag ville stanna längre än en vecka i paradiset. 
"Här ska jag bo när jag blir stor" sade jag till mamma. Vem hade kunnat tro att det skulle bli så? 

Det är något speciellt med Leros. Få kan sätta fingret på vad det är. Jag kan inte heller, men jag ska försöka minnas vad det var som förtrollade mig så första och alla andra gånger jag kom hit innan jag bosatte mig 2003. 
Som barn var det fantastiskt att få uppmärksamhet på det vis som greker visar uppmärksamhet. Många var också imponerade av mitt långa blonda hår. Dofterna. Timjan och oreganodoften känner man redan innan man ser Leros när man kommer med färjan på natten. Borgen, som lyser på kvällen och ser ut som den svävar och vakar över ön. 
Denna fantastiska mat! Leros är allmänt känd för den goda maten. Man kan verkligen hitta traditionell mat här eftersom det inte flödar av turister som bara vill ha moussaka, tzatziki och Swedish Meatballs. Tzatziki finns inte ens här på vintern, den görs på restaurangerna när det börjar bli sommar och de få turister vi har börjar anlända. 
Allt detta och mycket annat fick mig iallafall som besatt av ön. 


2002 träffade jag min nuvarande man, en grekisk bagare som gör det godaste olivbrödet i världen. Idag har vi två barn, tre och fyra år gamla. 
Vintern på Leros kan bli tråkig om man inte har någon hobby. Det bor ca 8000 personer här. Mina vanliga vintersysslor innan vi fick barn var att promenera mycket. Här finns otroligt många historiska lämningar från kriget. Jag har ännu inte sett alla. 
Förra vintern upptäckte jag mina kreativa sidor och pysslade en hel del på kvällarna. 


Så kom våren och med den ökade flyktingströmmen och jag gjorde det enda jag kunde tänka mig att göra - nämligen att göra min plikt som medmänniska den tid jag kunde hjälpa till. 
Min äldsta son gick då på förskolan. Minstingen som då var 2½ fick följa med. Han var en stor glädjespridare och det var alltid någon av flyktingarna som utsåg sig själv till barnvakt. 
Vi började med att hjälpa LSN (Leros Solidarity Network) med att dela ut frukost som bestod av två brödskivor med en skiva ost emellan, vatten, croissant och juice till barnen. 
Då, när allt var relativt färskt sov flyktingarna på marken utanför hamnpolisens kontor. En toalett fanns det till ibland upp till 700 personer. När det var så många låg folk tätt intill varandra på kartongbitar på marken. 
Det var oerhört gripande, tungt, givande, skrattfyllt, tårfyllt och det förändrade mig en hel del som människa. Vilka kämpar dessa människor är! 
I slutet av september kom UNHCR äntligen hit och satte up Poseidon Camp, ett flyktingläger med kapacitet för ca 1000 flyktingar. 

Hanna delar ut mössor till flyktingbarnen
Sommaren kom och det blev sommarlov från dagis. Jag kände mig rastlös och begränsad hemma och beslöt att jag skulle starta ett projekt som hette "En mössa till varje unge". Målet var att samla in 2000 mössor till hösten och vintern som förhoppningsvis skulle räcka till alla barn. Jag tänkte för mig själv att om jag får in 1000 blir jag ändå nöjd. Det blev till slut 2303 stycken mössor!
Det stickades och virkades i Sveriges alla hörn. Lådor letades igenom och ordet spreds. En tjej i en mammagrupp i Sverige kom på att de skulle hjälpa oss med en större insamling, som slutade i två containrar fulla med härliga donationer och förnödenheter. 

I september öppnade jag ett litet förråd för sortering av dessa donationer. I början av november öppnade jag och två andra kvinnor Poseidon Storage. En gammal italiensk skola som ligger precis intill campen fick bli vår lokal. En underbar lokal på över 1000 kvm. 
Idag har vi ett fint uppsatt system med fyra olika distributionspunkter. Jag är koordinator för donationer från utlandet. Tusentals kartonger har kommit och två containrar till. 
Ibland är jag "på fältet" med flyktingarna. De har det bra här och jag tycker synd om dem ibland när de lämnar Leros med så höga förväntningar. Just nu är Greklands gränser stängda och över 44 000 flyktingar är fast i ett land utan hopp. 

Krisen har slagit hårt på Grekland. Trots detta öppnar grekerna sina hjärtan och hjälper till på alla möjliga vis. 
Jag blir ledsen när jag hör att folk inte törs åka hit. Man kan verkligen ha en härlig traditionell greklandssemester om man vill. Bara här på Leros, som ändå är en liten ö, märker man inte något om man inte vill. 
Grekland och grekerna behöver all turism de kan få nu. 
Det finns också möjlighet för dem som vill hjälpa till i vår flyktingkris. 

Såhär kan du hjälpa till: 
* Kolla med ditt flygbolag om det går att ta en gratis väska till flyktinghjälp
* Kolla alltid med folk på plats vad som behövs just nu. Folk älskar att hjälpa bebisar, men tänk på att 50% är män. 
* Gör en liten insamling och handla på plats. Kolla vad som behövs och stöd den lokala handeln. 
* Undvik att stjälpa. Gör inga "drop in besök" även om det är av god mening. Kontakta alltid organisationer på plats. 
* Om du vill jobba som volontär, kontakta någon organisation på plats, räkna med minst två veckor för att få in alla rutiner. Mat och uppehälle betalar man själv. 
* Volontärjobb innebär inte bara att dra upp folk från vattnet och göra livräddning. Till Leros kommer i princip alla från militärön Farmakonisi där de redan blivit "räddade". Volontärjobb är tungt och innebär även sortering av kläder, städning, matlagning och annat. 
* Vem som helst kan bli volontär om man är frisk och mentalt stabil. Ålder har ingen betydelse, tvärtom, älskar vi seniorer som är livserfarna, ger intryck av trygghet och är trygga i sig själva. För den som inte vill ha direkt kontakt med flyktingar finns andra jobb. 
* Om du har saker hemma som du vill skänka, kolla först nära dig på flyktingboenden om de behövs där. Skänk hellre fraktpengarna direkt till någon NGO på plats. Det är dyrt att skicka. 

Turist- volontär, vi ses på Leros!



Alla foton tillhör Hanna och får inte användas utan tillåtelse!

torsdag 10 mars 2016

De fem bästa grekiska maträtterna

Kan man verkligen välja ut fem bästa maträtter ur den grekiska kokkonsten? Nej, det är omöjligt. Däremot vill jag gärna att alla turister provar på den äkta grekiska maten istället för att äta spagetti, pizza och schnitzel. Jag vet att de flesta av er som läser min blogg är vana Greklandsresenärer och gärna äter den inhemska maten men det finns också många nya läsare och speciellt den här tiden på året när säsongen närmar sig och det söks information om Chania på nätet.


Gemista är fyllda tomater eller paprikor. Det här är en typisk sommarrätt som grekerna gärna äter när det är säsong för tomater och de är stora och lämpar sig för att fyllas. Fyllningen är ris och kryddor. Detta är en vegetarisk rätt alltså. Man serverar med en stor klick tjock youghurt. En fräsch och god rätt. Dolmades som är fyllda vinblad har samma fyllning och ibland lagas de tillsammans med tomaterna och man får en mix av dessa på tallriken.


Stiffado är kött i tomatsås med massor av smålök. Köttet kan vara kanin, hare, nöt- eller fläskkött. Ett måste till sån här mat är BRÖD för annars går du miste om all god sås. Du doppar brödet i såsen precis som grekerna gör.


Tzatziki och Saganaki är givna förrätter när vi är ute och äter. Saganaki är friterad ost som man pressar citron över. Tzatziki är en youghurtdip med gurka och vitlök i. Här är brödet också ett måste för tzatziki och bröd hör ihop. På bilden ser ni även grillad Xaloumi (cypriotisk - inte grekisk) och dolmades.


Moussaka - En god och vällagad moussaka är nog det bästa som finns. Detta är en gratäng med potatis, aubergine, köttfärs och ett lager med tjock bechamelsås ovanpå.


Souvlaki känns väldigt internationellt för mig. Det är ju grillat kött på spett. Men, grekisk souvlaki smakar ändå bäst i Grekland. Vanligtvis är det fläskkött men nöt och kyckling förekommer också. Jag tycker bäst om att äta souvlaki på speciella souvlakiställen där du köper spetten styckevis och de är små och välgrillade. Obligatoriska tillbehör är tzatziki, friterad potatis och grekisk sallad. 



Grekisk sallad äter nog alla turister som kommer hit. Det gör vi inhemska också. På vintern äter vi dock inte denna sallad så ofta. Här äter man ofta väldigt säsongsbetonat och som turister ser ju ni det som vi äter på sommaren. På vintern äter vi mer grönsallad och vitkålssallad. På sommaren är tomaterna och gurkan som bäst. Ingenstans smakar väl tomaterna så gott som i Grekland. Vilka knep man än tar till i Sverige så smakar det inte på samma sätt. Här smakar gurka gurka och tomat smakar tomat. Sen gör förstår den kretensiska olivoljan sitt för smaken. 

Oj, är jag redan uppe i fem!! Och jag har inte nämnt Xorta, Pastitsio, Taramosalata, Briam, Fava eller Kolokythokeftedes. (sistnämnda är faktiskt min favorit - biffar gjorda på riven squash)

Vilken är din favoriträtt i det grekiska köket?

Det jag rekommenderar er att prova på vår restaurang Orexi är förrätterna zucchinibollar, friterad fetaost och vår variant av dakos som vi kallar orexi dakos.  Det är svårt att tröttna på grekisk sallad men om ni ändå gör det så har vi ett stort urval av andra sallader med kombinationer som lyfter smakerna på grönsakerna. Vi har sallader med till exempel avokado, apelsin och russin men även xaloumi ost och soltorkade tomater och olika fröer. Vår moussaka har vi fått mycket beröm för så den måste ni prova och för dig som är vegetarian har vi en sådan också. Är du glutenallergiker och vill ha moussaka kan du lägga in en beställning dagen före så fixar vi det till dig. 

onsdag 9 mars 2016

Ett drömjobb


En gång hade jag en dröm om att bli författare. Det var länge sedan, ni vet på den tiden då man hade små böcker som hette "mina vänner" och man skulle skriva i kompisens bok en hel massa saker om en själv, bland annat drömjobbet. Drömmarna försvann förstås på vägen.

Sen återtog jag dem och började blogga. Ni är många som läser några sidor i min bok varje dag. Det är gratis. Några gånger har vänner sagt till mig att -du borde bli författare. Det är lätt för vänner att säga snälla saker och det är klart att man inte tar dem så allvarligt.

Jag har genom bloggen lärt känna en reporter på en veckotidning.Vi har haft lite kontakt över internet. Hon sa till mig att - du borde skriva en personlig reseguide om Kreta. Hennes ord gjorde att tanken började gro i mig. Varför inte? Men, det finns några men. Först och främst måste vi klara oss utan min lön en säsong och jag måste ha tillräckligt med pengar för att kunna resa runt på ön och göra en research och uppleva alla byar, ställen, mat och prata med gamla människor.

Det är inte omöjligt att det här blir av en dag, men om det ska bli inom en snar framtid måste jag hitta en sponsor. Finns det någon därute med en massa pengar över? Det enda jag behöver är lön för hela sommarsäsongen eftersom vårt hushåll har behov av den plus det som min resa runt ön kommer att kosta. Alla erbjudanden kommer att läsas och beaktas i kronologisk ordning och beslut kommer att tas med beroende på erbjudandets storlek.

Boken kan vi sedan trycka upp hos digitaltrycknu.com


iInlägget är skrivet i samarbete med digitaltrycknu men alla drömmar och tankar är mina egna.


måndag 7 mars 2016

En oförglömlig dag


På väg mot byns taverna fastnade vi först vid byns kafeneio. Jag hade tänkt smygfota de äldre männen som satt där. Det är ju en väldigt grekisk syn de äldre männen som sitter där med sitt kaffe eller raki. Helt plötsligt började min man skaka hand med en av dem som satt där. Byn ligger ju nära Chania och därför är det ju inte underligt att min man råkade känna någon där. Detta visade sig vara rörmokaren som maken arbetade tillsammans med för runt 30 år sedan. Vi blev bjudna på en raki innan vi fortsatte till tavernan som ägdes av denna mans brors son.


Tavernan ligger i en gammal venetiansk byggnad. Väljer man att sitta inomhus kan man välja på tre olika rum. Alla rummen har samlingar av gamla prylar. Bara det gör att tavernan är väl värd ett besök.





Maten var också jättegod och höll bra priser. Vi beställde grekisk sallad, tzatziki, saganaki, lantkorvar, apaki (rökt fläskkött) som förrätter och sen beställde vi två huvudrätter och delade på. En rätt med lammkött tillagad med youghurt (väldigt god!!) och fläskkött i sås med paprika och mizithra (också god och lite annorlunda). För allt detta betalade vi 38 euro! (4 pers) Dryckerna blev bjudna på av den äldre mannen från kafeneiot och andra rundan av tavernaägaren så de är inte medräknade.



Apaki - rökt fläskkött


Till efterrätt fick vi "sfakiani pita", den berömda pannkakan med miithraost inuti och med honung över. Till det drack vi hemgjord citronraki. (mycket god!!)

En oförglömlig dag! Det är sånt här som är så härligt på Kreta. Åk till en by och upplev vad byn har att erbjuda! Prata med någon av de äldre byborna, alltid har byn nån historia att berätta. Den här byn har blivit kulturmärkt på något vis. Det står många äldre byggnader och förfaller. Att renovera är svårt för du får inte renovera hur du vill för då dyker statens arkeologer upp och du måste göra på ett visst vis och använda speciella stenar. Det är väldigt bra MEN problemet är att det blir dyrt och vem har råd med i dagens Grekland. Istället skulle staten gå in och hjälpa så inte de gamla byggnaderna förfaller helt.

Vafes har lite turism också. Det finns några hus och rum som hyrs ut under sommaren. Vill ni leva byliv och det inte gör något om ni bor långt från stranden är det här ett alternativ.

Kourtsa heter tavernan och ligger mitt i byn.

söndag 6 mars 2016

En av alla kretensiska byar


Idag fortsätter jag på temat lokala sevärdheter. Runt omkring Chania finns hur mycket som helst att se. Det där att man blir hemmablind är ju verkligen sant. Att det finns så otroligt mycket att se här i krokarna gör ju också att de "små" sevärdheterna faller i skymundan för de vida kända ställena som Knossos, Samariaravinen och Elafonissi. 


I morse fick jag helt plötsligt lust att göra en liten tur. -Vart ska vi åka då?, säger maken. Jag hade inget specifikt mål som han gärna vill ha istället för att åka på måfå. Jag satte mig med google earth för att hitta något här i närheten.Det fick inte vara långt bort för det är för riskfyllt med vår bil och dessutom vill inte bensintanken det heller.  Jag fann byn Vafes där det skulle finnas en par grottor att besöka.37 km sydost om Chania - alldeles lagom avstånd. Sagt och gjort. Vi gjorde oss i ordning och drog iväg. 

När man väl är i byn Vafes är det väl skyltat var man ska gå. Det är inte långt att gå fast när man väl kommit fram till stigen som går uppför berget delar den sig och det är tre olika "klättringar" till de olika ställena.Man får alltså gå upp och ner två gånger. Kalamato Cave kan man hoppa över. Där är det bara en grotta som man måste krypa in i om man vill se den. Det sägs dock att en tupp som släpptes in där kom ut på andra sidan berget i en annan by. 

Kryoneridas cave

Krioneridas Cave är minnesplats för de 130 kvinnor och barn som gömde sig för turkarna (1821) inuti grottan. Ingången är smal och inuti finns fler rum. (vi gick inte in) Turkarna tog sig in för att tillfånga ta dem men kvinnorna tände eld och offrade sig för att rädda övriga byar som var turkarnas nästa mål. Tillsammans med dem brändes även turkarna inne. Varje år omkring 20 augusti (alltid en söndag) hålls minnesgudstjänst här. 

Vandringen bjuder på en natur med vildpäronträd, vildcyclamen, kamomill och en massa brännässlor.


Byn som syns är Vafes



Då var det dags för St John Eremitens lilla kyrka. Agios Joannis. Kyrkan har "byggts" inne i en grotta. Här finns ikoner och ljus om man vill tända ett. (kom ihåg att släcka det innan ni går därifrån)



En liten promenad i byn Vafes innan det var dags att inta en lunch. Lunchen återkommer jag till imorgon. Det blev alltför många foton från den intressanta tavernan.