söndag 29 november 2015

Julstämning i vår stuga

Två regniga dagar inbjöd till lite julpynt. Hade det varit sommarväder ända fram till jul så fanns nog risken att jag inte skulle ha julpyntat alls. Nu med regn och moln blev det lite mörkare och ruggigare så nu passar det med tända ljus. Advent är här hos oss. Massor av tända ljus i varje hörn. Och eftersom det här är allt eller inget så åkte allt fram idag. Här i Grekland så klär man julgranen tillsammans med annat julpynt så här är det ingen väntan.

Igår bakade jag och väninnan-grannen ut pepparkakorna. De blev helt perfekta. Endast en plåt blev bränd. Men vad sjutton, hönsen ska väl också få känna på att det är jul.

Nu finns det lussebullar och pepparkakor här i vårt hus i Makris Tichos så välkommen på adventsfika!


onsdag 25 november 2015

Sökes: Arbetsgivare


För mig känns det väldigt tidigt att söka jobb inför säsongen 2016 men det är nu man måste göra det. Många hotell har sina platsannonser för kommande säsong precis när det är slut på föregående säsong. Jag köpte lokaltidningen idag. Det söks efter "kopeles", dvs unga flickor till cafeer och barer. Det söks efter "kyries" äldre damer (som mig då?) till att sköta gamla i deras hem-ofta 24 timmars jobb och man bor där. En annons fanns det som passade mig. Ett receptionsjobb i detta område. Det stod inte vilket hotell det gällde. Det vill jag gärna veta. Jag känner ju till de flesta hotell och det finns vissa jag helst inte vill jobba på. Det känns lite knasigt att skicka ett CV till ett hotell och jag inte vet vilket det gäller.

 Kanske jag måste sätta in en annons själv och be arbetsgivare skicka CV till mig.
Sökes - Arbetsgivare som behandlar sina anställda väl. Helst ett lite mindre hotell där det inte krävs uniform med pumps till (jag kan inte ha såna skor) Minst en ledig dag per vecka och helst mellan 6-8 timmars arbetsdag och i ett sträck. Inte avbrutna skift dvs 4 timmar förmiddag och 4 timmar eftermiddag. Jag kan också tänka mig arbete i butik eller egentligen vad som helst som kan passa mina meriter. Det viktigaste är en bra arbetsgivare som betalar ut lönen i tid och som behandlar sina anställda jämställt och inte som slavar. Vänligen sänd CV tillsammans med referenser.

Visst är vår julstjärna fin? Vi har två stycken såna träd i trädgården. Jag kom nyss hem från grannen. Vi gjorde en pepparkaksdeg tillsammans och i övermorgon ska vi baka ut dem. Vissa saker går inte att grädda i vår ugn eftersom det bränns vid. Den håller inte temperaturen. Vi måste köpa en ny men tyvärr har vi inte råd nu. (bullar går utmärkt eftersom de ska ha så hög värme)

Ps. Just nu regnar det. Kanske har vädret slagit om nu...och jag har fortfarande inte "vinterbadat"

tisdag 24 november 2015

Huslig som aldrig förr!

Det skulle låta fint om jag kunde berätta att vi gjorde som svärmor och svärfar gjorde på den tiden när svärfar levde. De valde ut de höns som skulle slaktas också nackade de dem. Därefter gjorde de upp en eld ute och i en stor gryta med vatten doppades hönsen snabbt ner och därefter drog de bort alla fjädrar.

Maken tog med sig 5 höns till ett "hönsslakteri". För 1,50 per höna (eller tupp för den delen) får vi tillbaka dem slaktade, "avfjädrade" och rensade på allt som vi inte vill ha. (huvud, inälvor mm). Maken styckade dem i lagom bitar och jag packade i påsar.  De delar med extra mycket gult fett hamnar för sig och de används till pilaffiris eller soppa. Det är ingen ide att ni försöker koka pilaffiris på en höna som inte har något fett alls. Det blir ingen pilaffi av det.


Lussebullarna har precis kommit ut ur ugnen. De är såå goda! En god vän i Sverige delade nyligen en bild som han tagit på en supermarket i Sverige. Semlor!! Varför? Måste man förstöra traditioner på det viset? Kan de inte välja till efter jul åtminstone tills de börjar sälja semlor? Ja, det är gott, väldigt gott, men det blir så fel tycker jag. Snart finns ju inga traditioner kvar.

måndag 23 november 2015

Tårtkalas och traditionellt Kretaliv


Jag glömde nästan bort att jag har en blogg. Dagarna bara försvinner. Det är ärenden som ska uträttas, jag städar, lagar mat, går på promenader. Idag har jag städat skåp där jag har glas som aldrig används. Troligtvis hade de inte diskats på några år... I samma skåp låg min brudbukett. Den har legat där om inte i de 21 år vi varit gifta så åtminstone sen vi flyttade in i huset för 15 år sedan. Jag är inte van vid att städa på det där viset. Jag gör sånt som syns, alltså diskar, torkar golv, städar badrum och kylskåp. Sån här typ av "plotterstädning" är jag inte så duktig på men det känns skönt att göra det ändå. Visst gör man sånt emellanåt? Eller? Gör ni det?


I fredags hade dottern ett "minikalas"(16 år) för sina bästa vänner. Hon hade själv med mycket möda bakat en "regnbågstårta". Den var helt perfekt! På lördagen hade hon sin namnsdag och då hade vi bjudit in lite släkt och vänner. Det blev en riktigt gammaldags, traditionell dag. Såhär som det en gång i tiden var. Frun är hemma och fixar allt medans maken är hos en kompis och grillar och dricker vin hela dagen. Jag var igång hela dagen och städade, gjorde prinsesstårta, sallader, tzatziki, dukade, skar bröd, marinerade kött och diskade. Precis i lagom tid kom maken hem för att grilla, göra fyllda paprikor och koka det traditionella pilaffiriset. Och vem är det som får all "cred" för det hela? Maken förstås. Han har ju gjort det som är det viktigaste vid bordet! Pilaffiriset och grillat köttet alldeles perfekt. Och de fyllda paprikorna var helt underbara. Fast min prinsesstårta och resterna av dotterns tårta fick också sin del av berömmet.

En mycket trevlig helg! På söndagen var vi ganska slöa och fortfarande mätta efter allt frossande. Maken och jag tog en lång promenad. Det är fortfarande sommarvärme här. Maken har sagt flera gånger att - den här värmen bådar inte gott. En lång och hård vinter lurar där bakom. Jag undrar det, jag. Jag börjar vänja mig vid den här värmen och kommer att bli riktigt förvånad när och om vintern kommer. Julbaka och julpynta går liksom inte ens att tänka på ännu. Det känns sååå konstigt när man är inne i stan och det är fullt med julpynt i butikernas skyltfönster.

Jag hoppas ni också har haft en bra helg och en bra början på veckan! Kali evdomada!

söndag 15 november 2015

Favorit i repris




 Söndag, och det blev en favorit i repris. Bouganvillea i Fournes. Maken blev väldigt förtjust i det här  stället som vi var till förra söndagen. Vi satt förstås ute, men inne hade tänt brasan och eftersom vi var de första gästerna så passade jag på att fota väggmålningarna inne innan det blev fullsatt.

 Idag åt vi tzatziki, staka(inte gott enligt mig men maken älskar det, det är som en gröt gjord av fårsmör) xorta (kokt vildgräs) fläskkött med selleri, tomatbiffar och lammkött stekt i kastrull. Och rött husvin gjort på Chania-druvan Romeiko. (just här är det väldigt gott, jag tycker inte alltid om det vinet)
Pris - ja, idag gick notan på 39 euro för allt detta som vi 4 personer blev ordentligt mätta på.


torsdag 12 november 2015

Svensk frukost på Kreta


En morgon var vi några stycken inbjudna till en mysig frukost i Daratso. Väninnan som bor där har ett så mysigt gammalt hus. Här kan ni läsa ett gammalt inlägg därifrån och där finns lite foton från den typiskt grekiska innergården.


Vi har helt fantastiska dagar med över 20 grader och sol. Researrangörerna skulle gott kunna fortsätta med sina resor en lång bit in i november. Havet är faktiskt varmare den här tiden på året än vad det är i april. (säger de som badar, jag har ju inte gjort det än...) Jag fyller mina dagar utan problem. Jag är även officiellt arbetslös med arbetslöshetskort nu. Därmed har jag billigare biljett om jag går på bio. (det var några år sen sist) Det finns en liten, liten chans att jag kan få något typ av bidrag från "a-kassan". Håll tummarna för mig! Det fattades några papper som jag måste ordna innan jag kan lämna in ansökan.

tisdag 10 november 2015

Fournes - god grekisk mat


Ibland kan det hända att maken får lite spontana infall. I söndags hände det. Jag trodde han skulle stå för matlagningen hemma då han hade tagit fram kött från frysen. Vid lunchdags började jag fundera om det kanske skulle bli jag som fick laga maten ändå.
 - Är det någon som ska med? Då får ni göra er i ordning.
Aha, vi skulle äta ute nånstans. Det är ju inte precis vad vi brukar göra vintertid. Vi for iväg till byn Fournes. En bekant som jobbar på banken på vardagarna är på helgerna i sin by och lagar mat på familjens taverna. Maken har pratat förut om att han vill prova den och nu var det dags. Tavernan ser inte mycket ut för världen utifrån. Den lilla skylten på bilden är allt som skvallrar om att det är en taverna. Den plus alla bilar som står parkerade vid vägen för tavernan är populär!
Vi var riktigt hungriga och det blev några snabbfoton innan alla högg in på maten. Ingen tid till att arrangera snygga foton...

Det var vi i familjen (4 st) och vi åt sallad, tzatziki, saganaki, lantkorvar, köttfärsbiff, deras special - en ugnsrätt med kött och grönsaker och lamm med stamnangathi ("bergsgräs"). Vin och öl. Bröd. Innan maten ställdes det fram olivpasta och kretensisk ost. Mjuk kaka och glass till efterrätt.
50 euro! Det var längesen vi lyckades äta så mycket och så billigt. Och det var gott, riktigt gott!


måndag 9 november 2015

Nya smycken

 Ja, de nya smyckena hamnade ju lite i skymundan av surströmmingen igår. Här får ni se vad jag tillverkade igår morse i varje fall. Det blev ett armband och ett halsband med genomskinliga och vita glaspärlor, sötvattenspärlor och metalldelar. Armbandet är av spiraltypen som passar de flesta i storlek. Det är i 4 rader och just de här vita brukar de flesta tycka om eftersom det passar till allt och passar lika bra sommar som vinter. Halsbandet är drygt 110 cm långt så man kan använda det enkelt eller dubbelt. Armbandet kostar 165 kronor och halsbandet 165 men om du köper båda så blir det 300 kronor. Fraktfritt och du sätter lätt in pengarna på mitt svenska konto eller betalar genom paypal.
Det du ser här ovan är samma stil som det vita men färgerna är ametistlila, svart och de små pärlorna är lite mellerade och skiftar i guld, lila, svart, blått. Halsbandet här är drygt 120 cm långt. Priserna är som det vita.


Här är ett spiralarmband i 5 rader med svarta gummirör, vita och o lite brunaktiga pärlor. Det här är riktigt snyggt och passar tilll det mesta med lite naturfärger.

söndag 8 november 2015

Mystiska fynd i Agia Apostoli

På förmiddagen tog dottern och jag en härlig promenad i solskenet. Jag hade med mig några smycken som jag tillverkat i morse. Jag ville hitta en bra bakgrund att fota dem. En tanke var någon av de graffittimålningar som finns uppe vid den gamla byggnaden ute vid udden vid Agia Apostoli.

Plötsligt ropar dottern till mig. - Mamma, det står surströmming på en burk där!
En oöppnad burk och en öppnad fanns det där! Hur sjutton har surströmmingsburkarna hamnat där? Vem har lagt dem där och öppnat den ena och låtit den andra bara vara?
Om någon vet vad surströmming är och gör sig besväret att frakta hit till Kreta så låter man dem inte bara vara så - nej, då äter man och njuter.

Jag tror att någon som älskar surströmming har haft inbrott hemma. De stackars tjuvarna som var hungriga och öppnade första burken ångrade sig nog ganska snart. Kan ni tänka er chocken hos någon som inte vet vad surströmming är just vid det tillfället när lukten fyller näsborrarna?

Vad har ni för teori angående hur dessa burkar har hamnat där?

PS. Smyckesfotona får ni se en annan dag.

lördag 7 november 2015

Helghälsning


Här kommer en liten helghälsning från mig. Jag har börjat komma igång lite smått med mina vinterpromenader. Det gäller bara att få det till en rutin. Idag var en helt underbar dag. Vid Chrissi Akti var det flera vinterbadare. Ska jag börja med det jag också? Det är många som har det till en daglig vana att ta sig ett dopp. Fotot är från Agia Apostoli. Inga solstolar så långt ögat når. Här var det bara 2 personer som badade. Vintertid brukar de flesta föredra Chrissi Akti eller badvikarna till vänster om den här (det är egentligen de som heter Agia Apostoli - den här kallas "paidikes exoches" som betyder barnkoloni. På 30-talet hade de barnkoloni i parken ovanför)

torsdag 5 november 2015

Flyktingmottagandet på Kalymnos

I somras fick jag flera mail med frågor om flyktingsituationen på Kreta. Vi här ser inte så mycket av den trots att vi är nära - men ändå så långt bort. Jag bad därför Monica Pizanias på Kalymnos beskriva hur situationen är där. (hon har en egen blogg - sök efter den på Kalimera.se)



Ingen har väl undgått att läsa och höra om denna tragiska flyktingvandring som pågår i medelhavsområdet. Tidigare hörde man mest rapporter från italienska Lampedusa och södra Spanien. Nu ligger focus på kustområdet mot Turkiet.

Det är lätt att se på en karta att somliga grekiska öar ligger inom synhåll från Turkiet. Där jag bor, på Kalymnos, ser jag dagligen över till Turgutreis. Flera små öar i sundet har omstridd historia efter alla krig som pågått under åren. Vår närmaste miljonstad är inte Aten utan Smyrna, Izmir.

Det ter sig självklart och fattbart att turkiska flyktingsmugglare finner vägen lätt. Man packar ett otal betalande syrier, afganer och pakistanier på en oduglig båt, åker iväg västerut nattetid, hoppar över till en följebåt som snabbt kör hem till Turkiet igen, lämnar flyktingarna med defekta motorer och utan bensin , utan bagage, för det har man slängt i havet  för att få plats för flera betalande... lätta pengar, låt Grekland ta hand om dem, vem bryr sig...

Vill det sig väl kanske turkisk hamnpolis kör i full fart runt flyktingbåten också, så att svallvågorna snabbare får båten att kapsejsa. Jodå, så gick det till när vi hade den senaste drunkningsolyckan här nära Kalymnos.

Bilderna har vi sett, hur man hjälper de genomvåta skräckslagna människorna upp på stora och små båtar, upp på stränder... hur man ger dem torra kläder och något att äta, fraktar höggravida till sjukhus, famnar döda barn, försöker på något sätt att överleva själv mitt i kaos och tragedi. Lesvos/Mytilini har fått oerhört många ankommande. Man undrar hur länge myndigheter och volontärer ska orka.

På Kalymnos är bilden inte lika hemsk. Ön är mindre och inte lika nära Turkiet. Dock har vi under åren haft en ojämn ström av flyktingar hit, kanske mest ekonomiska migranter från Pakistan och annorstädes. Nu, med syrienflyktingarna, kommer det hundratals människor hit, och man har försökt att organisera hjälpen på ett vettigt sätt.

Den kulturella/politiska föreningen Proodos var tidigt igång. Utan att vara med där blev jag imponerad av den energi och välvilja som medlemmarna visade. 

När "limenarchio", hamnpolisen, kommer med en båtlast flyktingar måste de registreras, sen får de gå fritt på stan . Båten till Aten kommer tre turer i veckan, så man måste få mat och övernattning en eller två nätter. Volontärerna informerar om att det finns frukost och kläder att få på "sheltret", en gammal byggnad vid stans badstrand. Matlag om två-tre personer brer mackor för brinnande livet och delar ut - till barnen först... två andra delar ut kläder från ett trångt rum överfullt med kläder vi fått från olika håll. Jag och några andra åker och handlar eller hämtar från förrådet som finns längre upp i stan. 

Några duktiga kvinnor kokar dagligen jättekastruller mad makaroner och sås, eller gör grytor med linser och ris, eller bönor eller , ja, den grekiska maten minus griskött är mycket uppskattad av syrierna. 

Med pengar som svenskar har donerat fixades ett  stort rum upp så att man kan låta kvinnor och barn sova varmt och tryggt. Det räcker inte till alla, men nu har vi från UNHCR fått baracker som ska kunna inhysa sex personer i varje- och fler toaletter, ett jätteproblem.

Veckovis samlas volontärgruppen för att diskutera problem och göra upp scheman för kommande vecka. Nya ansluter sig hela tiden. 

Mängder av problem! Nya utmaningar gång på gång. Man ser ingen ände . Likafullt orkar dessa duktiga människor på Kalymnos med att tackla problemen och att ge av sig själva, inte bara mat och torra kläder, utan också lite livsglädje. Scouterna leker med barnen. Turisttåget skjutsar barn och mammor runt stan. Människor kommer med leksaker och godis.

Vi har fått flera meddelanden och brev från människor som kommit till sin nya ort i Europa, med tack för våra insatser.

ALLA VET att det inte blir någon ändring av detta förrän det blir fred i Syrien och på andra ställen.

Nu ska jag ta min moppe och åka till "sheltret" och kolla om jag kan hjälpa till på något vis. Tänk på oss!

Tack Monica för att vi fick lite inblick hur det är på Kalymnos.

tisdag 3 november 2015

Pengar, pengar, pengar

bild lånad någonstans på nätet

Jag förstår att det var många som blev lite förvånade över storleken på a-kassan här sen jag nämnde summan i ett tidigare inlägg. Därför tänkte jag att jag skulle förklara lite hur läget är. Jag gör det inte för att någon ska tycka synd om oss. Vi är absolut inte de enda i den här situationen.

De flesta säsongsarbetar på turistorterna. På somrarna går det för det mesta att hitta något jobb. De som har "tur" får jobba hela säsongen dvs från april-oktober. Det är dock ganska många som jobbar färre månader för ofta är det så att hela personalstyrkan behövs inte lågsäsongsmånaderna april och oktober.

För några år sedan fick man a-kassa i stort sätt hela vintern. 5 eller 6 månader. Min man fick drygt 500 euro i månaden. Då ingick ett tillägg för 2 barn. Ensamstående hade något lägre. Visst klagade vi att a-kassan var låg och svår att klara sig på. Nu har de dragit ner på det så nu är det såklart ännu svårare att klara sig. Nu får min man 460 euro per månad i 3 månader.(ensamstående har mindre) Drygt 1500 mindre än förr alltså. Vi skulle inte ha klagat...det kan bli värre.

Barnbidrag har vi alltid fått. 150 euro per barn. Per år!!! Det är ju ingenting jämfört med vad ni får i Sverige. Visst har vi klagat på att det är en löjligt liten summa men den har ju alltid varit välkommen när den kommit. Nu har de tagit bort det också. Inget barnbidrag alls alltså. Vi skulle inte ha klagat...det kan bli värre.

Lönerna här i Grekland har ju aldrig varit något att jubla över. Väldigt många har fått sänkta löner eller så har de blivit "frysta" och har då absolut inte stigit i takt med priserna....

Vi har ju liksom vant oss vid det här livet. Vi försöker leva ett normalt liv på sommaren när vi har lite pengar att röra oss med. Så normalt man kan leva alltså med de arbetstider man har här. Men ni vet, vi går ut och äter, vi går ut och tar oss en öl osv.

Nu är vintern här. Alla utgifter fortsätter komma. Oftast högre lite här och där. Inkomsterna lite lägre. De flesta lever så här. Man gör sitt bästa för att fortsätta ett normalt liv. Det kommer ett tillfälle i vinter då bankerna får vänta. Elverket får vänta. osv.

Vi har frysen full med griskött. Hönsen lägger ägg. Salladen frodas ute i landet. Ah, också har jag massor av gott lösviktste hemma som jag har fått från flera bloggläsare och vänner. Massor av härliga "svenska" smaker. Jag tror vi har te så vi klarar oss denna vinter. För nu är tesäsongen här. Vi dricker te hela familjen tillsammans på kvällen och myser i soffan. Vi har fredagsmys varje kväll.