fredag 27 januari 2012

Kreta skakar




I natt var det dags igen. Vid 3.30 var det ett till jordskalv på 5,2 richter. Jag sov gott... Jag har ett till jordskalvsminne. Maken och jag var nykära och efter den första sommaren på Kreta var jag tillbaka i Sverige för vintern. Vi bestämde oss för att träffas i Aten. Jag flög ner tillsammans med guidekollegorna som också var nykära. Jannis tog båten från Kreta. Vi inkvarterades av kollegor i Aten i ett fyrbäddsrum flera våningar upp på ett enkelt hotell. På natten skakade hela rummet. Jag och nuvarande maken funderade vad kollegorna pysslade med och detsamma tänkte de om oss. Fast jag kollade UNDER sängen vår också om det var någon oinbjuden där. Det här har vi skrattat gott åt långt efteråt.

Min inspiration som varit sovande ett tag börjar komma tillbaka. Det är ju nu som jag har tid att göra smycken så jag får passa på. Jag måste ju göra inte bara till min egen butik utan även till mina återförsäljare. Jag har nu 3 st inne i Chania. En pytteliten butik som helt nyligen öppnat och som är i nya delen av stan och har öppet året runt. To Xani som ligger i gamla stan och har både butik och taverna som har öppet april till oktober. Så har jag fått en ny återförsäljare, en butik som ligger lite längre ner i hamnen.

Ha en trevlig helg!!

torsdag 26 januari 2012

jordskalv


I morse hade vi ett jordskalv mellan Kreta och Santorini, 5,3 på richterskalen. Jag märkte som vanligt ingenting och 6.40 när det hände så stod jag nog i duschen. Jannis låg fortfarande och trodde armen domnat och att det var därför han skakade den halft i sömnen som han var. Under åren som jag bott här så har vi ju haft flera jordskalv, olika i styrka. De flesta märker jag inte av. De flesta som händer vintertid uppmärksammas ju heller inte i svenska media eftersom det inte är så intressant då. Sommartid är det ju större nyhet eftersom många svenskar semestrar här. Det är så olika hur man upplever jordskalven. En gång när jag var höggravid och satt och slappade i en stor puff, sån som är fylld med små vita korn kände jag plötsligt hur den började röra sig. Min första reaktion var att det var något djur som tagit sig in i puffen och krälade omkring. Jag kände mig äcklad och skrek till.
Den enda jordbävning som jag verkligen kände och till och med hann bli lite rädd inträffade för kanske 8 år sen. Vi var hemma hela familjen. Jannis skrev jordbävning och sprang ut. Jag stod vid kylskåpet och skulle just öppna dörren men frös liksom till några sekunder. Barnen satt kvar i soffan, jag sprang dit o lyfte upp dottern och skrek till sonen att komma med ut. Vi stod ute på plattorna på gården och jag kände verkligen hur allt gungade. Vanligtvis är det över så snabbt att jag aldrig hinner bli rädd men den här gången höll det på så länge. Efter det här höll skolorna stängt i några dagar för de skulle kontrolleras att byggnaderna var ok.

lördag 21 januari 2012


Mitt förra inlägg om försäkringskassan var nog inte så revolutionerande för er svenskar. So what? Betala 20 euro för läkarbesök? Vad jag har förstått så betalar ni mer i Sverige. Och väntetiderna kan vara långa i Sverige. Sverige är ju inte vad jag kommer ihåg, för jag har ju faktiskt varit borta i 20 år. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara krånglet som de här sammanslagna försäkringskassorna innebär för oss här. Som jag sa i förra inlägget så är tanken god, för tidigare har det varit sån orättvisa. Till exempel har de statsanställda haft det mycket lättare än alla andra. "Min" försäkringskassa har varit bra på vissa områden. Men nu ska det vara lika för alla och det är ju väldigt bra. MEN de läkare som nu är anslutna till den här nya försäkringskassan är alldeles för få för att serva alla. Det finns en central dit du kan ringa och be att få boka en tid, men då kan du få svaret att det går inte att boka tid utan du får gå dit på morgonen och sitta och vänta och har du tur så har inte 15 personer klivit upp klockan fem för att vara först i kön. Har du otur så kan du bli sittande och vänta hela dagen utan att få komma in. Om du har ett arbeta att sköta så kan det ju bli lite krångligt. Då är det lättare att låtsas att ditt problem kommit akut så du kan åka in till sjukhuset kvällstid för då får man oftast hjälp snabbare.
Det här med högkostnadsskydd finns inte här så jag ger ett exempel på vad min sjukdom kommer att kosta mig nu.
10 euro per månad för att få medicin utskriven
20 euro utslaget på 2 månader för att neurologen ska se på mina blodprovssvar och kolla om jag kan fortsätta med samma medicinering.
2,50 per månad blodprov
25 euro mediciner, subventionerat, det är 25% jag betalar.
47,50 per månad, alltså 570 euro per år.

För de som är helt ofärsäkrade och fattiga finns ett apotek där man kan få medicin gratis.

Nu vet jag inte riktigt hur hela det här systemet fungerar. Det är det nog ingen som vet. Om det fanns fungerande, organiserade vårdcentraler utspridda så kunde man ju dra ner på läkarbesök, men så är det inte här. Jag vet inte om någon blev klokare av surret som jag skrivit här.

tisdag 17 januari 2012


Ok, då har vi en enda försäkringskassa här i Grekland. Förr har vi haft flera olika beroende på om du är egen företagare, statsanställd osv. Tanken är god, men klarar de av att få det här att fungera? Informationen som gått ut är ju heller inte den bästa. Sist jag var till min neurolog fick jag veta lite. Hittills har jag inte betalat något alls för mina besök där. Nu får jag betala 20 euro för besök och 10 euro när sekreteraren skriver ut min medicin. Med min trigeminusneuralgi måste jag gå en gång per månad och få nytt recept på mina mediciner. Läkarbesöken kan jag ju dra ner på för han gör ju inte något speciellt ändå. Men om min medicin ska ändras eller ökas måste han säga det till sekreteraren. Det får inte jag göra även fast det är jag som säger till neurologen vilken medicin jag vill prova och om jag måste öka dosen.
Jag var upp till min gamla försäkringkassas kontor idag för att få lite närmare information av vad som gäller. Jag undrade om jag kanske kan gå till sjukhusets neurolog som jag är nöjd med. Jodå, det kan jag göra och nu rent teoretiskt kan de skriva ut medicin där också men rent praktiskt kanske det inte fungerar eftersom det måste ske elektroniskt och de har förmodligen inte all utrustning som krävs, dvs printer och bläck. Halleluja!

En lantis i Aten



Tur för oss att det inte var idag vi var i Aten. Idag står tunnelbanan helt still pga strejk. Och andra kommunikationer har stopp vissa tider. Vi bodde på ett enkelt hotell i Plaka, den gamla stadsdelen med kort gångavstånd till tunnelbanestationen Monastiraki. Därifrån åkte vi till en annan station där organisatörerna av mässorna hade gratisbussar till de olika mässorna. Jag som är från en liten stad i Sverige -och Chania är ju heller inte så väldigt stort- är inte alls van att röra mig i storstäder och åka tunnelbana. Men jag måste faktiskt säga att tunnelbanan och stationerna i Aten är så rena och fräscha. Sen kan det väl vara att vi rörde oss i lugna områden men jag fick faktiskt intrycket att allt är lugnt och fridfullt. Inte som man är van att se i TV. Vi var ju hela dagarna på mässorna men på kvällen var vi ut och åt innan vi stupade i säng. En kväll hittade vi ett verkligt mysigt ouzeri från 1935 och jag tror inte de har gjort några ändringar sen dess. Helt otroligt att i en storstad som Aten och turistområdet Plaka dessutom att något är så bevarat. De hade 18 tallrikar som man fick välja bland. För 2 personer valde man 5 för 28 euro och då ingick bröd och dryck. Gott!!!
Söndag förmiddag checkade vi ut och tog tunnelbanan till mässan som var närmast flygplatsen. Det var inte många på stationen. Vi och en hund.

måndag 16 januari 2012

Μassa mässa och onda fötter



I 3 dagar har vi varit i Aten på 3 olika mässor för att beställa in varor till sommaren. I 3 dagar har vi gått och gått och gått. Intrycken är alltför många. Det finns så mycket fina saker och det är så svårt att veta VAD man ska beställa. Vad kommer att sälja i sommar? Sen spelar ju priserna så stor roll också. Det räcker ju inte att jag tycker det är fint. Det ska ju sälja också. Det blev en hel del beställningar och i slutet av mars kommer de första leveranserna. På det första fotot ser ni Irini som gör de härliga keramikpärlorna som jag använder när jag gör mina nyckelringar.
På det andra fotot poserar Niki och Theodora från en av mina smyckesleverantörer.

söndag 8 januari 2012

Semester!




Åh, vad ska jag skriva om? Drygt 2 veckor i Sverige med hela familjen. Bloggen ska ju handla om Grekland...men jag måste ju skriva lite om vad vi gjort i Sverige. OCH kanske lite om hur vi "utlänningar" upplever Sverige.

Alla bilar stannar vid övergångsställena när vi gångtrafikanter kommer. DET är vi inte vana vid.

Alla butiker är fulla med shoppingsugna människor! Före jul, efter jul.. Shopping verkar vara ett riktigt fritidsintresse! I och för sig kanske det inte är så alltid, året om. Men som vi såg det så verkade det vara så.

Organiserade betalningssätt på bussarna. Men man måste veta vad som gäller för att få bästa pris när det gäller rabatter, kort, bytestid mm. Här köper vi en bussbiljett i kiosken och när vi kliver på bussen håller vi hårt i biljetten så att busschauffören kan riva av halva.

Det här med självscanning i supermarketen provade vi ju aldrig och vet således INTE hur det fungerar.

Vi har bott hos min bror i byn där jag är uppväxt. Mina barn har fått umgås med kusinerna och inte hunnit bli uttråkade. Första dan gjorde de snögubbar och snölyktor. Tyvärr så smälte de bort efter några dagar. Jul firades med hela familjen. Alldeles för mycket mat och godis. Jag tror inte vi blev hungriga en enda gång under vår vistelse. Min smärta har hållit sig borta förutom små knivhugg i underkäken, så jag har ätit massor av knäckebröd. Bror har skjutsat oss hit och dit för jag hatar att köra bil. Det kan tyckas konstigt för många av er för att köra bil är ju så självklart för alla. Men för mig så är det inte så. Jag är tuffare när det gäller andra saker istället, men det bara är så att jag tycker inte om att köra bil. Jag gör det när jag måste, men kan jag hitta på undanflykter för att slippa så gör jag det.

Shopping!!! Min traditionella shoppingdag med väninnorna är något jag inte kan vara utan. IKEA bl a. 11 timmar shopping! Inklusive lunch och t o m middag blev det.

Nyår firades i Östersund. Snö! Skridskor! Pulka! Under 3 dagar blev vi riktigt bortskämda av våra goda vänner. Långa härliga frukostar, god mat och trevligt sällskap!

På ett cafe hittade jag semlor! Väldigt fel att börja sälja dem så tidigt, men det var ju ändå tur för mig.

Jag vet inte när vi kommer att ha möjlighet att åka hela familjen igen. Jag var i Sverige själv förra november. Barnen var uppe förra sommaren. Men för min man så var det 5 år sen. Jag hoppas det inte dröjer så lång tid till nästa gång.

Hejdå, Sverige!!



Vi har haft drygt 2 underbara veckor i Sverige och jag ska skriva en liten resume om det sen men nu tycker jag det passar med att SJ får vara med lite grann som avslutning eftersom jag i förra inlägget skrev om SJ som välkomnade oss så fint till Sverige och bjöd på excellent reklam för Sverige.
5 januari stod vi i Bollnäs och väntade på tåget som skulle ta oss till Arlanda. Bokade sittplatser såklart. Vagn nummer 12. Tåget inkom och vi stod lite fel så vi fick småspringa lite med våra tunga resväskor mot slutet av tåget. Vi passerade vagn nummer 1,2,3,4,5,6,7,8..... Fan, sen var det slut på tåget.... Vi hoppade ombord och lyckligtvis hittade vi några tomma platser och vi fick faktiskt sitta där hela vägen till Arlanda. Vad är det för fel på SJ??? Satans järnvägar?

Jag är lite avundsjuk på er som kan resa sommartid och kan ta direktflyg till Chania. På vintrarna är det alltid lite besvärligare och tågtiderna från Bollnäs stämmer inte alltid med flygen heller så en hyfsat kort resa inom Europa blir till en riktig långresa. Vi tog sista tåget på kvällen från Bollnäs och var på Arlanda vid 22.30. SAS flyg till Aten gick 6.00. Jag har ganska lätt för att sova var jag än är så jag sov på tåget, på Arlanda och på flyget. Lite ont i nacken, men min skönhetssömn fick jag. Sen hade vi drygt 4 timmars väntan på Atens flygplats och nu hade vi börjat längta hem ordentligt. Vi började vår resa 20.00 i Bollnäs och var hemma i Chania 17.00 dagen efter.

Atens flygplats - En gång när jag och min man var i Aten gjorde vi misstaget att äta på The Olive Tree som ligger på andra våningen. Vi ville unna oss lugn miljö och god mat. Aldrig mer!! Dyrt och dålig kvalite på maten! Jag föredrar faktiskt Mc Donalds som ligger bredvid. Och Mc cafe har superbillig Capuccino. En regular kostar 1 euro. När vi reste upp så tänkte jag att en capuccino som kostar en euro måste vara i espressokopp så jag beställde en grande. Det måste ha varit ca 5 dl i den!!
På skylten med regler för hur man uppför sig på flygplatsen så stod det att det är förbjudet att sova, så jag hoppade över det...